Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min hjertans du, lär inte din bror komma hit i afton? I
allt fall sänd strax och bed honom på mina vägnar göra
oss sällskap.
Åttonde inträdet.
Fröken Sophia Gladlynt.
Fröken Sophia. (För sig allena.) Jag har lust att se,
huru detta lyktas. Fru Lotta Enterfelt är, som hennes far,
uppriktig i allt sitt väsende: hvad hon menar, så säger hon,
och när hon beslutit något, så ändrar hon sig icke gerna;
så att grefve Hurtig är ofelbart slagen utur skolan der, det
är jag försäkrad om; men huruvida min bror deraf kan
profitera, står derhän. Nog tyckte jag, att fru Lotta rördes
något af de ord, han sade, när han sist gick bort ifrån
henne; den enständighet, hvarmed hon ock begärade just
nu af mig, att jag skulle i hennes namn sända efter honom,
skulle ock synas gifva något hopp; men huru hon lärer på
godt manér bringa gubben att komma på andra tankar i
anseende till grefve Hurtig, det vet jag inte: han är äfven
så beständig i sina resolutioner som hon och måste hafva
goda skäl, innan han dem ändrar. Men hvad nya skäl kan
fru Lotta anföra, som skulle hafva bragt henne, sedan hon
sist talte med gubben och viste sig så lydig att efterkomma
hans befallning, att alldeles afslå grefve Hurtigs frieri? Der
ligger knuten. Men ändå ... Ni skall veta, vår Lotta lilla, fars
endaste dotter och ögonsten på köpet, har inte så särdeles
svårt för heller att inbilla den goda gubben, hvad hon vill,
om hon tar sig det före. Med allt det så säger jag än en
gång, att jag undrar, huru detta lärer lyktas. Emellertid så
har jag inte varit så blind, att jag ju sett grefvens åtbörder
i anseende till mig. Jag tillräknar dem ungdomens, men
besynnerligen vår bereste ungdoms, vanliga ostadighet; men
hade de ock gått uppriktigt af hjertat, så är jag ändå
alltför mycket fru Lottas trogna vän till att söka förleda ett
hjerta, som hon åstundar att äga. Dock jag tillstår
der-jemte, att, oaktadt alla grefve Hurtigs fel, hvilka äro i
sanning mera affekterade än honom med födde, jag nogsamt kan
märka alla de egenskaper, som ifrån så långliga tider ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
