- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
364

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i uppsåt att der något dröja, till att, efter en allmän
vedertagen inbillning, gifva mitt väsende något bättre skick och
angenämhet; men jag var snart sagdt knappt ditkommen,
förrän jag fick bedröfliga tidender om min styffars död, och
blef så tvungen för mina angelägenheters skull att begifva
mig hemåt igen. Sedermera hafver jag här hvarken sökt
eller ernått någon beställning, lärer ej heller göra derom
någon ansökning. Ty, ehuru jag alltid skall vara färdig,
enär påfordras, att med lif och blod samt med arbete och
hufvudbry tjena mitt. fädernesland, det ock till mina
döddagar blifver mitt uppsåt, att i alla måtto göra mig dertill
skicklig; likväl, som jag är så lycklig att vara en förmögen
man, som rikligen kan subsistera af mig sjelf, så har jag
gjort mig samvete att söka brödet undan dem, som måste
tjena för deras uppehälle. Jag hafver fördenskull utvalt att
vara en landtman, men på sådant sätt, att, när jag med
flit och upptänksamhet idkar mitt jordbruk, jag är inte
mindre omtänkt att dagligen kunna göra framsteg i alla
nyttiga vetenskaper och att kultivera mitt sinnes gåfvor, på
det, när påfordras, jag både på riksdagar kan gå riket
tillhanda med trogna rådslag och eljest strax träda uti hvad
tjenst som man af mig skulle vilja fordra.

Jag bör likväl berätta er, herr amiral, att öfverheten
före min utresa gifvit grefve Hurtig och mig en vårt stånd
anständig karakter; den nåden sökte jag inte, men tog den
dock emot med all underdånig vördnad och erkänsla, dels
för det att jag dymedelst får tillfälle att göra hos vår
nå-digste öfverhet uppvaktning, att således städse kunna vara
i dess åtanka, dels ock emedan, efter våra tiders skadliga
vana, någon karakter är oundgänglig uti samqväm och det
hederliga namnet af en rätt landtjunkare nu beklagligen inte
gifver särdeles anseende, fast jag måste göra mitt grannskap
den rättvisan och tillstå, det vi endast göra värde af
hvarandra, efter som den ena öfvergår den andra i förstånd,
dygd och redlighet, och inte efter den stämpeln, som en
fullmakt slagit på någondera af oss.

Amiral Enterfelt. Det är väl, det är väl. Ert fattade
beslut är berömligt, herr baron, och jag spår förut, att I
ej länge får derutinnan framhärda; ert fädernesland, baron
Stadig, lärer snart behöfva slika män som I. Men er kusin,
grefve Hurtig, hvar är han engagerad?

Baron Stadig. Min kusin är ej vidare kommen än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free