Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara, och hoppas, att det skall så bli med oss, att hon skall
älska mig tillbaka igen.
Mademoiselle Lovisa. Nej, herr grefve, hoppas inte
det, för det kan jag ändå aldrig göra. Herr grefven må
inte tro, att jag är så förlägen om till att bli grefvinna eller
att få rang, att jag skulle gå bort och . . .
Fru Rangsjuk (faller henne i talet.) Nu orkar jag inte
längre höra ditt bjebb och ditt snicksnackeri, Lovisa, utan
nu befaller jag dig, att du tiger stilla; för det är bättre än
att tala så fjolligt och barnsligt, som du nu hela stunden
bortåt gjort. (Till grefve Valentin.) Jag ber, att herr
grefven inte rättar sig efter hennes tal, för hon förstår inte sjelf
sitt eget bästa, utan låt mig man råda, så skall hon väl
komma på rätta vägen, och dit, jag vill ha henne. Det skall
inte ha någon nöd.
Grefve Valentin. Ah, min nådiga fru, jag säger ännu,
som jag sade i jåns, att unga fruntimmer ställa sig ofta
emot deras inklination tvära, men sedan låta de väl tala vid
sig, och inte äldre än jag är, så har jag redan uppleft
många sådana exempel.
Lakejen (som i början af denna scen gick ut till kusken,
kommer i detsamma in igen och säger till grefve Valentin afsides:)
Herr grefve, här är nu återigen den der köpmansdrängen,
som har lupit så länge efter grefven, och kräfver
betalning för herr grefvens kläder och för våra livrérockar.
Grefve Valentin. Jag tror, att den karlen är rasande
och besatt, som så förföljer mig, hvart jag tar vägen. Säg
honom, att han drar ända till fanders.
Lakejen. Men, herr grefve, han lyder mig inte och
säger, att han inte vill. . .
Grefve Valentin. Men är du galen, att du talar så
högt? Ser du inte, att här är annat folk tillstädes?
Ijakejen (kontinuerar.) Ja, jag säger, att han inte vill
gå bort, förrän han fått penningar, så att han .. .
Grefve Valentin. Tyst, säger jag dig, din bälghund!
Vet du inte hut att tala så i folks närvaro?
Ljakejen. Ja, herre, jag skulle också be om mina
kostpenningar, som jag på så lång tid inte . . .
Grefve Valentin. Håll mun på dig, din tölp! Och gå
ned och säg åt kusken, att han gör sig färdig, för jag
kommer strax efter.
Förlägen om = angelägen om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
