Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppfylla edra pligter, om ni hyser försonlighet, kan ni om
en stund följa mig. Ni får då se, att hon ej har annat än
ett tänkesätt, värdigt hennes stånd oeh en god medborgare,
(afsides) Hans ilska visar sig nog, men min vaksamhet skall
hindra dess utbrott.
Åttonde scenen.
Tegel (ensam). Ja, gå. Högfärdas öfver din myndighet,
öfver din dygd. Jag skall snart visa dig hvad ett långsamt
hat kan åstadkomma; ett hat, länge doldt, aldrig förkolnadt,
men som endast väntat stunden att utbrista, och som det
funnit ändtligen. Erik Tegel, Erik Tegel! du ser nu dager
att hämnas. Förgäfves har lyckan förföljt din ungdom.
För-gäfves i fattigdom, i mörker har du förnött dina bästa år:
de år, som lyckan lofvade dig vid din ungdoms början att
lefva i nöjen, i storhet, i rikedom. Den ståndaktighet, som
ärelystnaden, uppeldad af hat, af hämd, vet att gifva, den
har fört dig trappvis ur mörkret till konungars hof. Tvedrägt
och inbördes krig hafva tjent dig. Du har sett Johans son
störtas från tronen, och Carl, omgifven af faror, af förräderi,
har lånat örat till ditt smicker, och din tillgifvenhet har
banat dig vägen till dess förtroende. Ännu ett steg, och
snart har du återvunnit det ställe, från hvilket du sett din
far störtas. Men tiden är dyrbar: Carl nalkas till sitt slut,
och en ny sol, som uppstiger, en ung prins, kan ändra på
nytt dina öden och beröfva dig frukten af all din möda.
Ung, tapper, ädelmodig, förenar han alla de egenskaper, som
pryda dess år, dess stånd. Det första steg, han kommer att
göra, skall lägga grunden till det öfriga af hans regering;
men dess eldiga snille, Vasablodets häftighet, de brydsamma
oroligheter, under hvilka han uppfödes, kunna leda honom
längre än han tänker, och detta bör iakttagas. Ja, min tid
är ej all, om jag kan i dess unga sinne insmyga misstankar
och farhåga; om jag kan föreställa honom som fiender dem
han mest kan lita på; då, tvehogsen, osäker, tvingas han,
tvingas dess ädelmod att uppoffras åt dess säkerhet. Dess
mod blir ett nytt verktyg för min dristighet; och snart
omgifven af verkliga fiender, tvingas han att kasta sig i mina
armar. Allt kommer derföre an på att inblanda dess
säkerhet i de misstankar, jag skall kasta på Ebba Bjelke, ja, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
