Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tygad. Han har i min närvaro förebrått min svärmor, att
hon döljt för honom sanningen; han har försäkrat henne,
att en upprorisk vore gömd i hennes slott; att Tegel hotade
att bruka våld för att gripa honom. Jag har ej hört mera.
Min bestörtning gaf mig knappast styrka att skynda mig
hit. Olyckliga! Här är ingen utväg mer . . . min man är
förlorad . . .
Stolpe. Var tillfreds. Ingen känner det rum, der jag
honom gömt uti; Hennes Xåd är sjelf derom okunnig; och
förr än att upptäcka detta, vill jag tåla det yttersta våld.
Bemästra er endast af er svägerska och min dotter, lemna
dem ej ur ögonsigte; de äro de enda, som känna något.
Jag har beväpnadt folk, och om man vill bruka våld, skall
jag med våld försvara oss.
Tionde scenen.
De förre, Anna Gyllenstjerna.
Anna. Jag vet ej hvad oförsigtighet jag begått; men
den måste vara stor, och min ånger, min ängslan öfver det
onda, jag gjort utan att det veta, är för gruflig att kunna
längre den dölja; jag vill heldre den uppenbara, då det är
tid ännu.
Siri Brahe (till Stolpe). Hon förskräcker mig.
Stolpe. Fullfölj, min fröken, och utan fruktan
upptäck ert fel; det är en stor dygd att uppriktigt bekänna
hvad man gjort illa.
Anna. Rättnunnas, då Tegel var här, har jag trott,
att han var kunnig oir den hemlighet, som ni alla
förborgade för mig, och jag vet inte, om det var genom hans list
eller min uppriktighet, som jag underrättade honom, att ett
främmande sändebud var gömdt här.
Stolpe. Hvar?
Anna. I detta livalf, till hvilket den jerndörrn, som
denna himmel skyler, tjenar till ingång. (Siri faller i en
länstol.) Han syntes veta allt detta, och jag trodde det, då
nyss i min närvaro Bjelken, att styrka sin berättelse, lät
Stina komma in att allt bekänna för min moder. Jag ser
deraf, att ingen vet af denna hemlighet.
Siri Brahe (med häftighet). Var nöjd; er nvfiknnhet,
er oförsigtighet har förlorat er mor, mig och hela ert hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
