Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tal,
hållet på rikssalen, i alla fyra ståndens närvaro, den 17
februari 1789*).
Fjorton dagar äro i dag förflutne, sedan jag från detta
rum underrättade eder om de vigtiga skäl, som gjort eder
sammankomst nödvändig**). Jag yppade för eder utan
förbehåll hvad sig tilldragit under den vigtiga tidpunkt af dessa
senare månader; jag förestälde eder nödvändigheten af
skyndsamma måtts tagande till att sätta riket i försvar, dess
sjömakt i stånd att freda våra kuster, krigsmakten i
möjlighet att aftvätta sig den skam, som ej den sjelf (ty den
har tappert stridt mot fienden, hvar han råkat honom), men
några fås otrohet kastat på svenska namnet***), med ett
ord: jag äskade ett utskott enligt grundlagen, enligt den
rätt, mig der är förvarad, att öfverlägga om alla dessa
vigtiga ärenden. Jag sade, att tiden hastade, att fienderne
rustade, oeh att skyndsamma anstalter allena kunde frälsa
riket, freda dess gränser och ändtligen genom ett hastigt
och med styrka utfördt fälttåg förskaffa oss en säker och
ärofull fred. Min proposition var kort, den var fotad på
grundlagen, på min rätt, på sakernas natur, i synnerhet på
*) För att lättare genomdrifva sina planer till en utvidgad
konungamakt hade Gustaf III vid 1789 års riksdag begärt ett hemligt
utskott. Konungen, som sjelf presiderade i dylika utskott, hvilka i
obestämda ordalag omtalas i 47 § af 1772 års regeringsform, kunde
lättare leda dem än ståndens plena. Den oppositionella adeln hade
derför föreslagit att binda detta utskott genom en särskild instruktion,
en sak som ingalunda stred mot regeringsformen, då denna lag
lem-nade obestämdt hvilka ärenden, som hörde till utskottets befogenhet
att afgöra. Emellertid vägrade landtmarskalken grefve Charles Emil
Lewenhaupt att upptaga detta förslag oeh förbjöd sjelfrådigt adeln att
derom vidare öfverlägga. Oaktadt detta förbud upptogs förslaget till
behandling. Landtmarskalken inlemnade då ett diktamen till
protokollet, hvari han klagade öfver ståndets trotsiga beteende. Det är
närmast i anledning af dessa stridigheter på riddarhuset som
konungen i sitt tal pä rikssalen d. 17 febr. rigtar skarpa beskyllningar
mot den oppositionella adeln och slutar med en befallning till
densamma att lemna salen och på riddarhuset göra afbön hos
landtmarskalken. — »Då konungen intog sitt rum på tronen», säger Fersen,
»var hans ansigte mycket uppeldadt, hans uppsyn skarp och målet
darrande, mot vanligheten.»
**) D. 3 febr.
***) Anjalaförbundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
