Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Småland ätas mycket bra,
I fall man matsäck har som duger.
God kunskap salig Dumbom hade
Om både menniskor och djur;
Och märkligt var det som han sade
En gång om kräftornas natur.
Hans ögon syntes tårar pressa,
Då de i kitteln sprattlade:
»Nej, ingen dör så grymt som dessa,
— Skrek han — ty de dö lefvande.»
Teologien höll han på
I tretti år med vid sin pipa,
Men kunde aldrig rätt begripa
Hvad ingen menska kan förstå.
I politiken var hans tro,
Hvad ingen bonde plär förgäta:
Att om man mjölka vill sin ko,
Bör man ock ge den till att äta.
Uti moralen kom han fram
Med den besynnerliga lära,
Att det som gör hvar menskas skam
Kan aldrig göra någons ära.
Som fysikus han vågat hysa
En tanka, något djerf kanske:
— Han trodde ljuset skapt att lysa,
Och menskans öga för att se.
Men som han uti allt for varligt,
Så medgaf han, försigtigtvis,
Att ljus för tjufvarna var farligt,
Och för en blind af ringa pris.
Hans tanka var — ehvad man säger
Till bördens loford och försvar —
Att den förtjenst en menska har
Är ingen ann, än den hon äger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
