Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven om ej personligt agg tillkommit för att göra den än
mera oförsonlig.
Men en sak är teori, en annan sak dess tillämpning.
Såsom kritiker hade Thorild många idéer värda att taga
vara på, såsom skald var han deremot på alla punkter
underlägsen sina motståndare. Då de nyssnämnda
stridsskrifterna utkommo, vägde hans poetiska bagage ringa, under
det Kellgren frambragt sina vackraste dikter och Leopold
lemnat åtskilliga stycken af stort värde. 1785 hade denne
publicerat sina Erotiska Oden, de första bland hans mera
betydande poetiska skapelser. Dessa lekande och
behagfulla dikter äro typiska för 1700-talets erotik, lätta och
flygtiga, utan någon djupare känsla, sinligt graciösa
skildringar i rococo-stil, der skalden efterbildar och i sjelfva verket
också till andan närmar sig den romerska kärleksdiktningen,
väl till förståendes sedd genom franska glasögon. Senare
fann Leopold dem något vågade och underkastade dem en
omarbetning, innan de infördes i skrifterna. Man är oense,
huruvida de vunnit eller förlorat derpå. Det fjerde odet
har här upptagits i sin ursprungliga gestalt, då denna synts
oss fördelaktigare.
Ej långt derefter uppträdde Leopold med några af
sina bästa filosofiska oden: Ett Tillkommande, Häfdernas
röst och Öfver begäret till ett odödligt namn. Dessa
sententiösa, med didaktik och moral mättade dikter tillhöra
den genre, i hvilken frihetstidens skalder, särskildt
Gyllenborg, excellerade, och Leopolds dikter påminna ej
oväsentligt om hans. En vacker och fulltonig vers med en
kraftfull diktion utgör omhöljet för skaldens deistiska, från
Frankrike hemtade filosofemer. För tidehvarfvet, som älskade att
höra religionen och sedeläran framställas i granna och
pompösa retoriska strofer, utgjorde dessa poem en omtyckt
läsning och betingade lika mycket som författarens poetiska
berättelser och satiriska skildringar hans popularitet.
För vår tid äro dessa något torra om än vältaliga
strofer dock ej skaldens mästerprof. Bland hans tidigare
dikter sätta vi i första rummet hans Skaldebref en art af
poesi, som i vårt land utbildades till sin mest karakteristiska
form under den gustavianska tiden. Ingen diktart ger bättre
tillfälle att i olika tonarter icke blott besjunga diktens
föremål utan ock att i strödda reflexioner uttala sina tankar
öfver allt möjligt, från det högsta till det ringaste. Då ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
