Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mina nya rum*).
Fins, liar man sagt, en dikt väl mindre sannolik,
An Thebes, fordom bygdt af Amphions musik?
Alen Amphions bragd är nu med sanning helt förenlig.
Som Vogler en batalj, så spelte han en stad:
Köld kom, musiken frös, oeh hus vid hus i rad
Stod sta’n impromptu der, solid oeh ögonskenlig.
^ %
Pris åt de män, som tändt förnuftets tyska ljus!
Och nu, då hyrorna i hvarje minsta hus
Bli dyra, att man dervid ryser,
Så — för att på en gång bo husfritt och med stat,
Qvitterar jag i höst den vindsvrå, som mig hyser,
Och flyttar in, vill Gud, i någon grann sonat,
I glad förväntan, att den fryser.
Smastycken af åtskillig anledning.
Till fru Weltzin**).
Vid fru Westbergs likkista.
Du, som vänners efterdöme blifvit,
Trösterska af deras sista dar,
Som tar vid, när verlden öfvergifvit,
Och i plågans sällskap stannar qvar!
Du, som ej blott vän i glädjens tider,
Vid martyrens bädd förblef det än,
Kämpade med henne hennes strider
Och höll räkning med förgängelsen!
*) Med anledning af en tysk estetikers påstående, att arkitekturen
är en frusen musik.
**) Carolina ’Weltzin, född Rutström, författarinna, y 1812.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
