Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prosastycken.
Spökrädslan.
Hvarifrån härleder sig, frågar man, detta ohyggliga slag
af vidskepelse, och huru har det kommit att så allmänt
utbreda sig öfver tidehvarfven?
De äldsta folkslagen voro i flera afseenden lika
vidskepliga som vi, men de föllo ej ner ända till detta grofva
pöbel-slag deraf. Ivaldéernas magi var ej annat än vidskepelsen,
bragt i ett slags vetenskaplig form. De uträknade
tillkommande öden: nec Baby lonios tentaris numeros, säger
Horatius. De framkallade aflidnas andar; men de fruktade
icke som vi de döda kropparna.
Egyptierne med den vidskepligaste teologi under solen,
och helt och hållet regerade af sina prester, voro ej
ålderdomens yppersta filosofer. Emellertid finner man ej heller
hos dem denna löjliga spökrädsla, som så länge förnedrat
det moderna Europa. De lånade penningar på liken af
föräldrar eller anhöriga. Det oinlösta liket ansågs vanhedradt
och i sin hvila ofredadt. Man fruktade att kännas för denna
nedrighet ibland de lefvande, icke att, under nattliga besök,
blåkratnas af den förpantade.
Jag kan ej påminna mig, att hos greker och romare
någon spöksaga förekommer, såsom ett verkligt faktum.
Valerius Maximus nämner åtskilliga; men dels hafva de föga
likhet med våra vanliga, dels är man föga viss 0111 hvad
deraf tillhör honom eller kanhända långt sednare tider.
Plinii berättelse i ett af sina bref om ett spökeri, som skolat
tilldraga sig i Athén, har likaså all färg af att vara en ro-
Svenska Parnassen. III. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
