Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkligen äga den. Det vore redan mycket att hafva undanröjt
de missförstånd och de falska begrepp, hvilka, i detta fall som
i andra, troligen hindrat den allmänna öfverensstämmelsen,
o J
och att hafva kunnat omsider bestämma åtminstone de första
grundsatserna med deras närmaste följder. Alen om detta
skett med klarhet och grundlighet: om reglor blifvit dragna
ur språkets natur, som gifva ordning deråt, utan att, hvad
fåfängt skulle försökas, omskapa det, om, med den
kännedom af språkets behof, som ej kan ägas utan af dem, hvilka
i flera slag af skrifart gjort sjelfva ett långt bruk deraf,
föreskrifter blifvit stadgade, som hvarken motsäga dess
närvarande odling eller stänga dess vidare utbildning; som,
med ett ord, blott göra möjlig den allmänna enlighet i
skrif-ningen, hvarförutan ett språk alltid är närmare råheten än
odlingen — då synes mig som de män, hvilka denna pligt
ålegat, icke illa uppfvlt det kanske svåraste af alla vittra
kall och förvärfvat sig någon rätt, om ej till nationens
välvilja, åtminstone till öfverseende med den menskliga
ofullkomlighet, hvilken i deras verk likasom i alla andras torde
kunna möjligen upptäckas.
Sådana äro i detta ämne en enskild mans tankar,
hvilka han understår sig frambära till våra qvicka hufvudens
besinnande, i fall de skulle med gifva, att något besinnande
behöfde någonsin föregå deras enskilda eller offentliga
omdömen. Måhända skall man anse såsom ett bevis på ett
inskränkt hufvud utan qvickhet att på sådant sätt först
be-höfva inhemta kännedomen af en saks förhållande, innan
man vågar yttra sig deröfver och att ej töras i förhand
gifva åt sina omdömen den ädla utflygt, som är oberoende
af tingens verkliga beskaffenhet; men jag vet i sanning ej
sätt att undvika denna förödmjukelse.
Hvad isynnerhet angår stafningen af antagna främmande
ord, och deribland bruket af k i stället för c i sådana ord
som direktion, direktör, aktör, kapiten, akademi, kredit,
kontant m. fl., synes den mig vara en sak för sig sjelf,
helt åtskild från den svenska stafningen, och böra anses
såsom till det högsta ett blott bihang dertill. Att denna
c o
stafning begynt blifva sedan någon tid allmännare, torde
mindre härleda sig från någon i förhand erhållen kännedom
af en’viss stafningslära än från ett småningom infördt bruk
och det bifall dertill, som hvar kännare af språkets fordringar
måste nödvändigt lemna, äfven utan all kunskap om aka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
