Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derigenom, att man icke längre anser dessa ord för latinska
eller fransyska, utan för egna och vårt språk tillhöriga.
Det märkvärdigaste af allt detta är tvifvelsutan den
röst i ortografiska lagstiftningen, som hedersnitet, eller hvad
den gode gamle Holberg fordom kallade honetta ambitionen,
synes vilja tillegna sig. Young, som skref på sin tid en
hel bok satirer öfver hedersbegciret, och som synes med
oafbruten uppmärksamhet hafva följt och utspejat alla
fenomener af denna ädla sinnesrörelse, tyckes likväl ej hafva
gjort sig det minsta begrepp om dess möjliga inflytande på
stafningen af ett språk. En sednare erfarenhet ersätter i
den delen Youngs okunnighet. Den bevisar, att från segrar
och statsplaner intill bokstäfver är ingenting för högt öfver
eller för lågt under den mensldiga ärelystnaden. Och
likasom man säger att det allmänna, till allt utspridda
natur-lifvet är det samma i sjelfva solen och i det minsta
grässtrå, som växer på marken, så finna vi äfven hedersdriften,
fastän något olik till föremålen, likväl alltid samma häftigt
verkande passion — hos den korsikanske löjtnanten*), som
gör i våra dagar tre verldsdelars beundran, och hos den
svenske, som blott begär att få sin titel stafvad på fransyskt
sätt. Det starkaste motståndet emot en mera förnuftsenlig
ortografi, än den man hittills följt, förutsäges verkligen från
en och annan af dem, hvilka, genom forntidens lån af
främmande embetsnamn, kommit i en afundsvärd besittning af
utländska, i synnerhet fransyska titlar. Alan lär våga allt,
gissas det, för den fransyska bokstafveringen af sin
karakter; lär ej så lätt uppoffra rättigheten att skrifva lieutenant
på ett motvändt sätt till uttalet, som säger löjtnant, och
att stafva med c likasom med eur eller queur sådana titlar
som directeur, controlleur, fabriqueur; fastän c i svenska
ord aldrig har detta bruk, och fastän ljuden ör och kör
i vårt språk ingalunda tecknas på förenämda sätt. Som
den fransyska titelstafningen, genom en viss oläslighet för
den olärda hopen, förmånligt utmärker sig ifrån vanliga
svenska ord, så anses den äfven meddela i mon deraf en
större glans åt dessa titlars lyckliga innehafvare. Den
prv-der, påstår man, en utanskrift, ett visitkort, ett
notifikations-blad, en artikel i tidningarne, helt annorlunda än simpel
svensk stafning och hör derigenom, som all annan heder,
*) Napoleon.
Svenska Parnassen. III.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
