Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Gabriel Gxenstjerna.
man nämner Johan Gabriel Oxenstjernas namn,
tänker man i första rummet på hans två stora dikter:
»Skördarne» och »Dagens Stunder». Han är
upp-iysningstidehvarfvets idylliker och bildar i detta afseende ett
komplement till Kellgren och Leopold; detta
skaldetrium-virat gifver oss en trogen och fullständig bild af den
pseudo-klassiska vitterheten med alla dess arter.
Men om också Oxenstjernas två nämnda dikter
företrädesvis tilldrogo sig samtidens uppmärksamhet och
beundran, äro dessa naturbeskrifvande poemer hvarken de enda
af hans hand eller ens de, som för vår tid äro de mest
njutbara af hans skapelser. Ty såsom författare var
Oxen-stjema ganska mångsidig. Hans skaldebref, och främst
bland dem »Disa», täfla i qvickhet och behag med
Leopolds, hans filosofiska stycken äro sprungna ur en sann
och verklig poetisk känsla, och de »poésies fugitives», han
strödde kring sig under olika perioder af sitt lif, äro i sin
graciösa rococostil ej blott karakteristiska uttryck för
tidsandan utan ofta verkliga små perlor af poesi. Tillägga vi
en mängd tillfällighetsdikter, flera i dramatisk form och
hufvudsakligen afsedda för hofvets förlustelser, samt de tvenne
stora och lyckade öfversättningarna af Milton och Tasso,
så hafva vi i korthet antydt omfånget af hans vittra
verksamhet.
Bland 1700-talets store skalder är Oxenstjerna numera
den måhända minst läste. Kellgren och Leopold ingripa
såsom författare — satiriskt eller didaktiskt — mera direkt
i tidens frågor, och deras arbeten intressera oss derföre,
frånsedt sitt värde, såsom belysande tidens stora
kulturpro-blemer. Oxenstjerna åter väljer sina ämnen ur det mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
