Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»0 himmel! hvilken gruflig lag!
Men jag bör hålla mina eder.
Det är Han sjelf, och icke jag,
Som äskar denna mordets dag,
Som denna grymma fest bereder.
Ty, helge man! ditt gifna hopp
Om flickans förbön är omöjligt.
Hvem kan ett vilkor fylla opp,
Som är så vådligt och så löjligt?
Mitt samvete är utan brott.
Mot ödets makt hvad skall jag kunna?»
Så talte den bestörte Drott
Och gick att låta från sitt slott
Med rikshärolderna förkunna
Det svar, han af oraklet fått.
Det mången var likväl som trodde,
Att i ett sådant tolkningssätt
Allena list och arghet bodde
Och himlen gjordes oförrätt;
Att högste presten, blott förtretad
Af asarnes filosofi,
Som mer och mer begvnte bli
Utaf de lärde efterletad,
Liksom finansministern, retad
Af uslingarnes jemmerskri;
För att bli qvitte deras skara,
Förente sig i det parti
Att himlens mening så förklara;
I hoppet lika fägnade
Att begge, och med minsta möda,
Den ena slippa kättare, 1
Den andre tiggare att föda,
Upproriske, åt dem ändå
Omöjligt var för båda två
Att lärdom eller mat förskaffa,
Och strax från början lika godt
Att förekomma deras brott
Som att dem sedermera straffa.
Man hörde dem tillika sist
Af allmänhetens röst beskyllas
Att blott ha diktat opp af list
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
