- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
462

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ändamål. Under det vi omtalt passionernas motstånd, hafva

vi upptäckt en ny styrka för sanningen. Om någras passion
och intresse strider emot nya meningar, så finna andra ur
samma skäl sin räkning att dem understödja och befordra.
Upplysningen kan således vänta hjelp från enahanda källor,
som den finner motstånd. Det egna för politiska sanningar
eller politisk upplysning är att instämma med mängdens
intresse, att derföre lätt draga mängden på sin sida. Och
livad styrka ger icke mängden åt en mening? Det biträde
värman, ifvern, sjelfva entusiasmen gifva, tillhöra ej ensamt
fördomarne; det tillhör äfven sanning och upplysning. Ty,
om sanningens egentliga gång är varsam, om hon gjuter i
själen lugn och en vis köld, så väckes dock dess förfäktares
ifver stundom genom kärlek till sanningen och begäret att
gagna, stundom genom sjelfva motståndet. Denna ifver är
så mycket kraftigare, som den är ren, som den icke känner
någon hemlig förebråelse, som den icke behöfver studsa vid
känslan af sina afsigter, icke frukta att bära tanken ned till
sitt hjerta och sitt samvete. Mot denna ifver, må jag ännu
en gång få upprepa det, må de mäktige det aldrig glömma!
mot denna ifver, mot den dygdiges stadgade beslut, lijelpa
intet hot, inga straff. Sanningens vänner kunna dö på sina
förföljares befallning, men sanningen dör icke med dem,
utan uppstiger segrande ur deras aska. Men fördjupom oss
icke i betraktelser. Vädjom till erfarenheten och till ett enda
stort exempel.

Det kan till upplysningens heder och mensklighetens
tröst icke för ofta anföras detta fall af ett välde, som var
rest uppå förståndets förtryck, hade mörkret, okunnigheten
och fruktan till grundval; konst, bedrägeri, bål, bilor, evig
förbannelse till stöd och försvar: ett välde, för hvilket
ko-nungarne bugade sin hjessa och folken bäfvade. Aldrig
hade menniskoförståndet upptänkt ett mera sammanhängande
system; aldrig någon makt varit vidsträcktare, aldrig
förfärligare, aldrig bättre kringskansad. Några sanna hufvuden
börja tvifla; de framställa sitt tvifvel; de blifva offer för sitt
nit, och våldet tystar för en tid sanningen; men ett nytt
anfall på denna makt kommer, och från hvilken? Från ett
af dess lägsta redskap och ringaste tjenare, från en
obetydlig munk. Hvad har han för vapen? Skäl och bevis. För
härar? Ett oförskräckt mod, ett hjerta, färdigt att dö för
sanningen. Han finner motstånd, men äfven försvar; för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free