- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
464

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en stor inflytelse, åtminstone så ofta icke särskilda intressen
eller passionerna förleda dem. Jag är icke bland dem, som
älska att smäda regenter, ministrar eller menniskor i
allmänhet; de fela kanske äfven så ofta af falska begrepp
som af elaka afsigter. Icke hafva alla de regenter, som
uttömt sina undersåters blod och förmögenhet för onödiga och
fruktlösa krig, varit ensamt drifna af ärelystnad. Icke hafva
alla de statsministrar, som lagt fjättrar på handeln,
närin-garne och rörelsen trott sig handla mot statens sannskyldiga
väl. Båda hafva ofta tänkt att befordra det allmänna bästa.

I flera sekler har man ansett folkens lycksalighet bero af
segrar och eröfringar. Den som inrättade skråen, som gaf
uteslutande handelsrättigheter, trodde sig kanske införa
ordning och påskynda näringarnes och handelns tillväxt. Jag
har redan genom exempel bestyrkt, huru med sannare
begrepp regenterna rättat fordna misstag och villfarelser, och
anser öfverflödigt att framföra nya. Detsamma gäller om
den enskilde medborgaren. Han kan äga sitt särskilda
intresse, ofta stridande mot statens; men om vi ock lemna
detta intresse det mest vidsträckta välde, så måste han i
alla andra fall vilja sitt fäderneslands bästa och söka detta
bästa efter sina begrepp derom. Deras falskhet eller rätthet
kan således icke vara likgiltig. De orätta begreppen måste
nödvändigt åstadkomma skada, de rätta deremot nytta.

Det vore dock att för mycket inskränka förnuftets och
upplysningens välde, om man ensamt ansåg dem verkande

i förening med passioner och den egna nvttan. Ett upplyst
förstånd har utan tvifvel en större kraft och äger öfver
vårt uppförande ett välde, som ofta leder, styr eller qväfver
passionerna. Utbrott af passioner gifvas, som härröra af
okunnighet och falska begrepp. Aldrig hade Philip II och
hertigen af Alba (hvad böjelse till grymhet, de ock af
naturen må hafva ägt) låtit flere tusen flandrare dö under
bödelssvärdet eller i lågorna, om de ej varit styrda af en
blind vidskepelse. Jacques Clement och Ravaillac hade icke
mördat sina konungar, om de icke dermed trott sig göra
himmelen en tjenst. Det gifves följder af naturliga böjelser
och af den egna nyttan, som aldrig blifvit desamma, om
icke förståndet tillika varit förvilladt. Intet är naturligare,
än att konungar skola älska sin makt. Men huru många
regenter hafva icke öfverdrifvit sina anspråk och lekt med
menniskors rättigheter, derföre att de icke känt dessa senare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free