Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gudmund Jöran Adlerbeth.
Bland de berömdare gustavianska författarne är
Adlerbeth den, som står Leopold närmast. Visserligen
ägde han ej dennes mest framstående egenskap,
qvick-heten, och hade ett alltför allvarligt, nästan pedantiskt lynne
för att begagna sig af det lekande skämtets vapen, men
såväl i sina dramer som i sin didaktik rör han sig inom
samma områden och skrifver i samma stil som sin vän
och mästare. I rikedom på idéer likasom i produktivitet
står han vida under honom, men uppnår i sina verser ett
större form el t mästerskap än de flesta af sina skaldebröder.
Denna sida af poesien var också den, som mest intresserade
honom. Inom den svenska metriken har han infört en
mängd nya former eller, om de delvis förut försökts, skaffat
dem burskap i vår literatur. Som lagstiftare för den moderna
svenska versifikationen har han derför sin förnämsta
betydelse.
Adlerbeth föddes 1751 i Jönköping, vistades under sin
barndom på familjens fideikomiss Ramsjöholm, der han
åtnjöt undervisning af sin fader, kom derefter till Upsala samt
ingick efter fulländade studier i konungens kansli, der han
avancerade till protokollsekreterare. Redan frän sin
Upsala-tid sysselsatte han sig med poetiska öfningar och tillhörde
de vittra sällskap, som på den tiden florerade i Upsala och
Stockholm (Apollini Sacrum och Utile Dulci); åtskilliga af
hans ungdomsdikter äro införda i deras poetiska samlingar
(A’itterhetsnöjen). För dramatiskt författarskap hyste han
förkärlek och öifversatte tidigt flera af de franska mästarnes
dramer. På grund af detta intresse kom han i beröring
med Gustaf III, för hvilken han presenterades af
Gyllenborg. Konungen satte värde på Adlerbeths vittra
begåf-ning, fästade honom vid sin person samt anförtrodde åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
