Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att lifvbts matta låga nära,
Knappt åt en magrad kropp han unde föda nog;
Hans rifna klädnad ej förslog
För luftens våld att honom skydda;
Och vilddjursnästet lik var denna usla hydda,
Der han på glesa strån sin korta hvila tog.
En önskad frukt han re’n för sina mödor njutit,
Då han uti en ödslig skog,
Dit vägen aldrig vandrarn drog,
Af nattens fackla lyst i jordens sköte slutit
Ett hundra blanka mynt af gull,
Bestänkta med hans svett och höljda väl med mull;
Och nu han gått, sitt kall med dubbelt nit att yrka
Till flere skatters samlande.
Hvad Gud Krysofilus var ifrigast att dyrka
Man re n lär utan möda se.
Till Jofurs tempel dock man varseblef bland andra
Olymp ske gudens dvrkare,
Vår girige en dag med utmärkt andakt vandra.
Som offer han ett magert lam
Till helgedomen förde fram.
»O Fader!» var hans suck, »som jord och himlar lofva,
Förunna mig en skatt, ett rikedoms förråd,
Som gör mitt hjerta nöj dt och vittnar om din nåd.»
Den allvise blott log åt skrymtarns bön och gåfva.
»Väl», sade guden tyst, »den skatt, som han förtjent,
Till girighetens blvgd skall honom bli förlänt!»
När gubben nästa natt sig hade lagt att sofva,
Till honom i en dröm så lydde Jofurs ord:
»Din önskan är tillfyllesgjord.
Det berg, hvarvid du bor, en kula öfvertäcker,
Som djupt sig under jorden sträcker.
Stig utan lampa dit,, så skall du finna der
En skatt så tung, att den går öfver din förmåga.
Den tillhör dig. En klump af bara gull det är.
Besök den, när du vill. Men aldrig må du våga
Beskåda den vid ljus, förrän
Du någon del deraf till utgift ämnar vända».
Den gamle vaknade, när talet var till ända.
Han kröp i hålan strax, och kände allt igen,
Som han i drömmen hört och glädjetårar fälde,
Och kysste der sin skatt och gret och kysste den
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
