Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
St. Peters dome.
De gamle, våra mästare i sanning och smak, byggde
Pantheons dome infattad i sidoväggar; denna försigtighet
bemärkte något stort.
Våra domer stå nakna i luften, visa sig lätta och föra
oss ifrån att de äro store. St. Peters dome kan således
icke ge någon naiv idé om sig sjelf.
Om smaken uti Neapel.
Här får smaken sin grundval uti ett blindt tycke, utan
lag, utan vett. Den yrar i tanklöshet med ingen befallning
åt andra nationer. Således gör denna smak icke ondt. Tag
bort deras ornamenter, stå fyrkantiga och välstöpta hus qvar,
utan förkroppningar. De stora arbeten hos dem se stora
ut. De förbjuda tillhörigheterna att arbeta emot saken. När
man med skäl försakar smaken i deras obelisker, har man
likväl icke orsak att vredgas: man ler åt en massa, några
roliga barn samlat.
En lätthet skönjes i neapolitanska lynnet: kärfhet,
fräckhet, nidskhet, plumphet, torrhet och tyngd äro bannlysta ifrån
deras klimat. Folket leka i konsterna gladt och fritt, och
som de ha ingen stadga, få de grannt; men de hafva aldrig
förvandlat saken i grannlåt, blott satt grannlåt på saken.
Deras smak upparbetad vore den enda i Europa, som kunde
bli ideal.
Deras mvnt i grekiska tiden visar oss en sanning häraf.
« c? O
De ha ingenting medfödt emot smak, och den tiden med
sin smak, lika som nu, ägde de derjemte lärdom i
sammansättningen och hade begrepp om prydnaden. Deras mynt
bevisar, att de, lika med de andra grekerna, öfvergingo
rom ar ne.
Neapolitanska skolan.
Denna skola öfvergår den fransyska i naturlig smak.
Och fransosen har ingenting öfver neapolitanska skolan mer
än den äran att en gång i sin lifstid härmat den romerska.
Och detta har aldrig neapolitanska skolan gjort.
Fransosen alltid kärf, stympad och öfverdrifven, är utur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
