Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Underdånigste promemoria till H. M.
Konung Gustaf III.
Det första Eders Majestät märker på sin resa till Italien
är smakens omskiften ibland de folkslag Ers Majestät
genomfar. Detta märkes öfverallt; men hvad isynnerhet Ers
Majestät får se åt södra delen af Europa, är att smaken tar till.
Om Ers Majestät vill bese denna progression på
lättaste sätt, täckes Eders Majestät beskåda den sämre
allmänheten; ty hvad de bättre angå, så visa de ingenting så klart,
att man icke behöfver mycket arbeta för att dömma med
säkerhet om nationerna; detta kommer dels i anseende
der-till, att de förnäma antaga hvarandras bruk, dels i anseende
till någon hel nation, som kan ha ett herravälde i seder,
dels igenom den ostadgan och förmognad, öfverilöden
naturligtvis ge.
Öfverilöden sätta ett visst glitter i lefnaden; smaken i
sjelfva allmänheten ger lagar åt artisten, man förlorar
smaken genom smaken sjelf. Den menskliga svagheten, beqväm
till en viss känsla, uti ett visst lefnadssätt, hatar sanning,
följaktligen skönhet, som är en perfektion af sanning, och
det qvicka och granna försöker hvar dag förgäfves att ge
stora känslor; hela verlden blir otillräcklig att blott med
geni få smak.
Det är ibland bondfolket, när Eders Majestät reser, man
får smakens historia, och, kastandes sina ögon på den
uppbrukade konstens produkter, gör Eders Majestät sjelf denna
besvnnerlisa historias slutmening.
jo O
Bland tyskar får Ers Majestät se mycken håg för
grannlåter; men skaparen har nekat folkslaget smak.
Fransosen tänker mycket, har skicklighet och en smak,
som förnöjer; men tjenar blott för qvickhet och
fruntimmers-ögat.
Uti öfra delen af Italien ser Ers Majestät huru kyrkans
rikedomar och ogjorda tycken yrat med fulla krafter; men
öfverallt frambryter geni, nyheter, vördnadsvärda
omåttlig-heter och någonting, man i början sätter värde på.
I Rom ser man allt detsamma; men mycket mera
allvarsamt.
Uti Neapel synes grannt, oförståndiga prydnader,
barnsligheter; men ett glädtigt och godt, som kan ursäkta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
