Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försök till orimmad vers.
Af Thorild.
Om starka själens klarhet
Och Gudars lugn du söker.
Lär segrar på dig vinna,
Till Stoas vishet gå;
Lär, hög och modig, trampa
De änderliga, veka,
De blöda känslors skara;
Att le åt qvinnojemmern
Och åt de svagas fröjd!
Hvad äro stormens ilar,
Om i din själ är lugn?
Hvad tomma namnet Smärta,
Om lyftad öfver sinnet
Din höga själ föraktar
Den lilla fiberns vällust?
För stormens minsta il
Se vågen sucka, svalla:
Då klippan orörd står.
Blif stark! och le åt nöden.
Håll! ropar du, men är väl
Den jättelika läran
För dödeliga gjord!
Se, svage, se omkring dig
Hvad kan i tingens lagar
Du, grusets insekt, ändra?
Bryt tingen eller dig.
Du ej förmår det ena:
Väl! dåre, gör det andra.
Bryt veka nöjets känsla,
Och, lyft ur jemmerns barndom,
Gå stegen till en man.
Blif stark! och le åt nöden.
Se det är Stoas vishet
Och Zenos hjeltelära!
Fall ädle! rys och tillbed!
Ur låga jordens qvalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
