Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt talade dock mot en dramatisk teaters inrättande. För
en operas inrättande talade deremot att den var »ett nytt
slags spectacle för nationen mera okändt, för critiquen
mindre utsatt» och äfven den omständigheten att »man
icke ägde något att jemföra denna opera med».
Visserligen syntes svårigheterna oöfvervinneliga, när det var
fråga om att skapa »en opera i ett land, der ingen nationel
compositeur fans, där ingen ballet var formerad, der
or-chestern var ömkansvärd, der inga ämnen till sångare
och sångerskor voro bekanta, där fördomar mot ett
inländskt spectacle voro rådande, där teatern var liten och
orymmelig, der en olärd snickare var maskinist och
deko-rationsmålaren låg halfdöd af lungsot», men »under konung
Gustafs ögon fick man ej fälla modet». Konungen sjelf
föregick från början med godt exempel, i det han
ögonblickligen utkastade planen till operan Thetis och Pelée,
hvilkens utförande uppdrogs åt den vittre rådmannen Johan
Wellander, som redan i April hade ett par akter färdiga.
Med verksamt biträde af den fint bildade
öfverhofjäg-mästaren grefve Carl Fersen, enligt samtida vittnesbörd
utan like i afseende på skådespelaretalang och insigt i
teaterförhållanden, det musikaliska kommerserådet Patrik
Alsirö-mer, franske balettmästaren Gallodier och italienske
kompositören Uttini lyckades den nyutnämnde teaterdirektören
kammarherren J G. Ehrensvärd att på den otroligt korta tiden af
trefjerdedels år få en duglig trupp bildad och inöfvad,
dekorationer och drägter förfärdigade, balett och orkester
någorlunda användbara. Största svårigheten låg i motviljan hos
personer af de bildade klasserna att egna sig åt
skådespelarens ännu föraktade yrke, men när konungen lyckats
öfvertala landets mest uppburna sångerska assessorskan
Elisabet Olin att med sin beundrade talang medverka vid
det fosterländska företaget, följde flera hennes exempel,
bland andra Petter Slenborgs begge söner Carl och Nils.
Den 18 Januari 1773 gick Sveriges första opera Thetis och
Pelée öfver Bollhusets scen under ett oerhördt jubel, som
förnyades vid alla de tjugu gånger i rad gifna
föreställ-ningarne. Redan den 10 Maj kunde en ny opera gifvas
nämligen
Händels Acis och Galalhea med delvis ny musik
af textens bearbetare Lalin. Äfven denna opera emottogs
med bifall, hvilket, ehuru ej i lika hög grad, ock var fallet
med Glucks den 25 No v. uppförda Orpheus och Euridice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
