- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 4. Gustavianska tiden. 2 /
244

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Prydd med den ära
Kronan att bära,
Din Dygdelära
Hvart hjerta rör.
Gustaf Du fägnar,
Sverige Du hägnar,
Var sång af hör.

[-B lif-]

{+Blif+} hvar sin Tolk.

O Drottning ömma!
Din Dygd berömma
Kan aldrig
glömma
Ditt trogna Folk.

För Magdalena

Hjer t an si gen a
Med suckar rena

I Floras länder
Vid dessa stränder,
Aled höjda händer
Vår dyrkan tag.

Af ödets lagar
Njut sälla dagar,
Ditt namn behagar
Hvar Svensk i dag.

o

Denna oresonliga häftighet och sjelfförgudning, som
kom honom att en
gång under en ordvexling med teaterns
ombudsman Sparrschöld utbrista: »Tror ni att jag, som är
den förste vid Dramatiska teatern, som kungen sjelf i flera
vittnens närvaro kallat för en Garrick, kan anse er för min
förman, er, som födes af mitt svett och blod. Nej, förr
kasta mina barn i Norrström, förr lägga mitt hufvud

stupstocken», följde honom äfven ut i det dagliga lifvet till
obehag för honom sjelf och hans omgifning.
Så piskade
han t. ex. en gång upp en källaremästare Simson »icke af
politiska orsaker, ty deruti hafva de samma tankar, utan
emedan Simson under pokulerandet visade mindre goda
tankar om le métier d’artiste». En kamrat, som bodde hos
honom, körde han ut, endast derför att denne »vid något
tillfälle öfver en klädning råkat att med honom vara af
olika tanke». Ej ens när han hade gäster hemma hos sig,
kunde han lägga band på sin häftighet. En fest, som han
gaf för en stor del af sina kamrater vid teatern, skildras
för konungen af Clewberg i följande korta men drastiska
ordalag: »Den böljades med att gifva Charles Uttini en
örfil och slöts med att declarera de öfrige för hundsvottar».

Hans hustru uppträdde blott en enda gång på
Dramatiska teatern, nemligen när Sheridans af henne öfversatta
komedi Tadelskolan gafs till hennes förmån, och ett plötsligt
sjukdomsfall hotade med spektaklets inställande. »Tadel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/4/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free