- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 4. Gustavianska tiden. 2 /
280

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-Pvff-]{+Puff+} (vänder sig om). Ah! jungfru Spitsenas, är det
hon? För tunnor tusan, hvar tog alla damerna vägen? Jag
tror, jag sitter här helt allena och perorerar. — Nå nå,
det skall vara fruntimmer för att kunna göra en bra karl
ett sådant spratt — jag kunde väl tänka, det skulle så gå.

— De der sladdrande nåderna, som aldrig veta att sluta,
när de en gång börjat, vilja bara prata och prata, och
aldrig höra på. — Om de visste så mycket som jag, så
öppnade de aldrig munnen, ty den nödvändigaste och artigaste
egenskap hos alla i gemen och fruntimmer i synnerhet, är
att kunna tiga; det har jag sagt öfver tusen gånger, och
bevisar det dagligen med mitt exempel.

Lisa. Ack! Hvad välborne herrn är lycklig, jag må
säga tapper och segrande, som varit i stånd att öfvervinna
ett halft dussin af stadens mest sladdrande varelser! Hvem
kan nu refusera herrn karakter af riks-generalstorpratare?

Puff. Hör på den förgiftiga tungan! Här har jag inte
tid att sitta längre. (Vill
gä).

Lisa. Nådig herre! se här är en biljett, som jag fick
nyss för att lemna herr kapten.

Puff. Det är ifrån hofpredikanten Messenius, min
synnerligen gode vän. Hvad skrifver han för godt? (Läser liögt)
»Som det lär vara omöjligt att få tala med er, min kapten,
så har jag tagit det parti att skrifva er till. Ni har helt
och hållet mankerat er affär, för det ni pratat för mycket
i förtid, för det ni inte varit nog arbetsam på era egna
fördelar, och framför allt att ni inte genast kom till mig, dä
jag skickade er bud med min betjent. Ert missöde är sä
mycket mera säkert, som er slägting, artillerikaptenen von
Bombert, blifvit utnämnd till kommendant, genom densamma
personens rekommendation, till hvilken jag hade lofvat föra
er i dag eftermiddag».

Lisa. Det var ett grant bref.

Puff. Det är det hårdaste som kan hända en förtjent
karl! Jag har dock det nöjet åtminstone qvar att
öfver-Ijudt och på alla ställen få klaga öfver prejudice. Nå nå,
här blir väl riksdag en gång. — I alla fall blir nog fru
Hedvig Contant så god som tio kommendantskaper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/4/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free