Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liksom ej skulle gifvas
För en allmoge bättre värf;
Så vill man härmed
nu kungöra,
Att dylikt dobbel skall upphöra,
Och skulle någon oförsynt
Fortfara än, som man begynt,
Han böte tretti daler silfvermynt.
Uppå befallning: Polycarpus
Dijnt.
(Kungörelsen slås upp på värdshusdörren.)
Aö/‘ af bondfolket.
Hvem kunde sådan grymhet Iro?
Skall just den arten hos er gro,
Att ständigt sköfla allt vårt bo:
Vårt mynt ni må taga,
Och ingen skall klaga —
Men lemna vår ro.
(Fogden och
länsnmn gå ut.)
Så gick vårt nöje snart förbi,
Blott med vår fogdes tyranni!
Hur ledsam lär vår framtid bli!
När mödan ej binder,
Skall lagen ge hinder
Att lefva fri! (De gå bort.)
ANDRA AKTEN.
Teatern föreställer samma tomt som i första akten, men alla
bord, bänkar, tunnor etc. äro borttagna. Endast gungan är qvar i
fonden och kungörelsen på Lustigs port.
Första scenen.
Brynrjel (resklädd).
Jag ad interim lagt ad acta
Båd’ restantier och uppbördslängd,—
Bör en fogde ej bli befängd
Af alt sin balance betrakta?
Säll den som slipper rep och spik
Genom en flicka skön och rik.
An jag en hustru ej kunnat förvärfva,
Fast jag ofta att gilja gått:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
