Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ett Spetsbergs-landskap — Olika bergformer — Inlandsisen och glacierer — Hafsströmmar — Spetsbergens klimat, vegetation och djurverld — Fångstmän och turister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turens envisa, fastän misslyckade försök att åstadkomma något, som skall
föreställa buskar. För öfrigt visa sig örterna, ofta förenade till små täta
tufvor, blott spridda här och der pä den annars nakna eller af lafvar och
mossor täckta marken; att på mycket inskränkta, särdeles gynnsamt
belägna fläckar (t. ex. kring Isfjorden) visar sig något, som påminner om
ängar i miniatyr, liörer till de verkliga sällsyntheterna. Allra största, om
sydliga trakter påminnande, yppighet anträffas här, liksom på Beeren
Eiland, på mot söder vettande klippbranter under fogelbergen, der
frodiga Ranuncler, Saxifrager, Cochlearier och gräsarter ofta nå mera än en
fots höjd och uppträda i sådan mängd, att bergsidorna fläcktals på afstånd
lysa gröna. Och härtill kan läggas, att ehumväl flertalet af’
Spetsbergs-växtema ej utmärker sig genom något stolt bladverk eller stora lysande
blommor, så kan man dock finna några, om ock ej många, täcka
blomstersmycken, som Flora äfven här tappat ur sitt ymnighetshom och som
skulle blifva verkliga prydnader för våra trädgårdar *), såvida ej klimatets
olikhet lade oöfverstigliga hinder i vägen.
Innan vi lemna dessa högre växter, må det tillåtas att fästa
uppmärksamheten på ett förhållande, som ytterligare bestyrker, — hvad vi
för öfrigt öfverallt i naturen finna bevisadt —, att naturalstema äro så
danade, som med deras fortkomst och trefnad är bäst förenligt. I ett
högarktiskt land är naturligtvis växternas fruktsättning och frömognad
ganska osäker, då lätteligen midt i högsommaren frost och snö kan
tillintetgöra eller skada blommans ömtåliga delar. Naturens sträfvan måste
derföre här gå ut på att försäkra dessa växters förtvaro och fortplantning
äfven genom andra medel än frösådd. Till följe häraf finna vi äfven på
Spetsbergen, att med undantag af en enda, knappt mer än */4 tum hög
pyssling (Koenigia itflandica), hvilkens hela lefnadsperiod kan inskränkas
till några få veckor, ingen enda växt med blott ett- eller två-årig rot
här finnes, utan alla äro mångåriga och kunna sålunda genom
knoppbildning fortlcfva, utan att under flera år utveckla ett enda frö. Annu
mera frappant är denna benägenhet att utveckla knoppar hos åtskilliga
arter, hvilka låta dessa knoppar afskiljas från moderväxten och sålunda
bilda nya plantor. Såsom ett exempel bland många må det tillåtas att
särskildt påpeka allas älskling, den för den arktiska floran egendomliga
*) Såsom sådana skulle kunna nämnas flera nätta Saxifraffa-nvtcr (isynnerhet S.
fla-gellarxs och oppoxitifolia), fjällsippan (Dryax octopetala), Polrrnoniitm pulchellum,
A nd romed a hyjnioides, den gula vallmon (Papaver nudicaule) m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
