Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ankomst till Green Harbour — Exkursioner. — Hvitfiskfångare — Forna besök och öfvervintringar — Jagtäfventyr — Sammanträffande med engelsmän — Adventbay — Lax — Renar och renjagt — Båtfärd till Nordfjorden — Kolbay — Gåsjagt — Färd kring Prins Charles Foreland — Djuplodningar — Stormfogeln — Båtfärd genom Forelands sund — Kingsbay — Glacierer — Stenkol — Till Kobbebay och Smeerenberg — Post från Sverige — Smeerenberg förr och nu — ”En vinter på Spetsbergen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta zoologernas fiskafange kunde ej undgå att ådraga sig de
öf-rigas synnerliga uppmärksamhet, mest dock af egennyttig beräkning. Då
de forra på inga vilkor ville åt bordet afstå någon af de fångade laxarne,
trots alla föreställningar, att äfven då nog hvaije bit skulle genom
ordentliga ”halfvor” blifva lika spritlagd som nu den ostyckade fisken, och
då de orubbligt förklarade, att först laxen numro 11 skulle öfverantvardas
i kockens händer, så återstod ej annat än att söka uppnå detta tal —
och aldrig funno zoologerna villigare medhjelpare i nätvittjande och
notdragning. Dock forgäfves — man måste nöja sig med den erhållna
lax-qvartetten, ty om ock i näten påträffades både fogel och fisk, både
drunknade tejstar och sprattlande simp-fulingar, så förmådde ingen af dessa att
kittla vår gom. Den tanken ligger nära till hands, att då engelska
sportsmän här kunna tillfredsställa äfven sin laxfångare-mani, så skall
måhända deras antal komma att år från år ökas, och genom deras
begär efter ”vackra skott-listor” ännu mer än hittills förödande nederlag
göras bland renar och foglar. Då så är, torde det vara ursägtligt,
om en och annan böljade tveka, huruvida denna lax-upptäckt var till
gagn eller skada.
Utom Sofias befolkning funnos andra lax-vänner i viken. En
herr-lig, solklar midnattsstund, då vi just återvände från en fruktlös
not-visi-tation, visade sig en stor trupp hvitfiskar från Is fjorden styrande in i
hamnen, säkerligen för att idka laxfiske. Det var en herrlig syn att skåda
den spegelblanka hafsytan krusas af dessa vackra, snöhvita *) djur, som
under ett frustande, liknande ångans utrusande ur en ventil, samt med ett
eget klingande ljud ömsom hvälfde sig upp, ömsom sänkte sig ned i
vågorna.
Under hela vår färd hade hittills helsotillståndet ombord varit
ypperligt, sä att läkarens enda praktik inskränkt sig till botande af några
lindriga magkrämpor (säkerligen förorsakade af ovana vid matordningen)
samt till ett flitigt användande af collodium-flaskans innehåll på skadade
fingrar och knogar. Här visade sig de första fallen af en annan sjukdom,
skottfebern, och den kunde ingen doktor hjelpa, så mycket mindre som
offren för densamma hade det nära till hands liggande svaret: ”läkare,
läk dig sjelf!” att tillgripa. En kamrat, som redan i Green Harbour
genom att sällskapa med fångstmännen på deras vandringar idkat förstudier
*) Endast de äldre ega denna färg, under det att ungame äro mörka, gråaktiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
