Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man ansåg sig kunna medföra proviant m. m. for minst 50 dagar.
Emellertid gjorde ogynnsamma omständigheter detta företag om intet.
Far-tygen blefvo af ismassor inspärrade i Treurenberg bay och då de
iindt-ligen efter långvarig fångenskap d. 7 Juli befriades, var dels isen till
följe af den långt framskridna årstiden redan i sådan rörelse och lör öfrigt
af sådan beskaffenhet, att hela företaget måste uppgifvas.
Den dyrköpta erfarenhet, som såväl då som 1K<>8 i detta afseende
vunnits, har emellertid ingalunda nedslagit tankame på nya försök att nå
eller närma sig det länge eftersträfvade målet. Tvärtom har den
öfver-tvgelsen under Sofias fård blifvit hos deltagarne deri fullt stadgad, att
skall ett nytt försök göras, måste detta ske i förening med en
öfvervin-tring på norra Spetsbergen, så att redan mycket tidigt på våren
vandringen kan företagas. Vi kunna med glädje tillägga, att förhoppningar
finnas för handen, att möjligtvis snart en dvlik öfvervintring skall komma
till stånd — ett företag, som ej blott bör kunna hafva till resultat den
måhända enligt någras åsigt chimeriska äran, att vår kära blågula flagga
kan sägas hafva svajat nordligare än någon annan, utan ock lösningen
af flera meteorologiska och fysiska frågor, hvilka ännu äro att hänföra
till de mer eller mindre dunklas antal. Vi anse oss dock för närvarande
ej kunna närmare inlåta oss på detta ämne. —
Bland geografiska problem, hvilkas lösning de svenska
expeditionerna haft sig förelagd, anse vi oss i främsta rummet böra nämna det
om en gradmätning på Spetsbergen. Redan sedan den gråaste forntiden
har väl hvarje tänkande varelse, såvida ej alla hennes både kropps- och
själskrafter varit uteslutande riktade på tillfredsställande af kroppens
oundgängligaste behof, sökt bilda sig någon föreställning om formen på den
himlakropp, som vi bebo. Den tid är längesedan förbi, då man åtnöjde
sig med sådana barnsliga föreställningar, som de gamle grekernas, hvilka
antogo den flacka jorden oingifvas af det oöfverstigliga verldshafvet, i
hvilket hon sålunda simmade ungefar såsom en skorpa i en mjölkbunke —
eller, för att tala med svenska folkberättelsens ord, att hon är ”flat som
en pannkaka” och att, då man kommer till hennes ”slut”, är der ”ett
högt rödmåladt plank”, bakom hvilket är ”alls ingenting”. Redan
Ari-stoteles uttalade den för hans tid djerfva tanken, att ”jorden är
klot-formig”; både sjelfklokhetens försök att begabba eller förlöjliga
densamma och den petrificerade orthodoxiens bemödanden att stämpla den
såsom kättersk och stridande mot kristendomens grundsanningar hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
