Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätteligen fresta till tvifvel om riktigheten af‘ de gällande åsigterna
rörande vattnets betydliga tryck och ljusets totala frånvaro på djupet.
Vår afsigt var att nu först blott hålla oss på det geografiska
gebitet, men vi finna, att vi redan råkat förvilla oss in på de
naturalhisto-riska undersökningarnas område. Under alla de svenska expeditionerna
har man nemligen utgått från den åsigten, att en uteslutande geografisk
expedition knappast skulle lemna annat resultat än en mer eller mindre
krokig linea på kartan eller en liten prick uppe i polarhafvet med
bifogad anteckning: ”Xördl. Punkt der Schwed. Expedit.” Låt vara, att
äfven nya länder upptäckts, så hade vinsten deraf varit ringa, såvida ej
en möjligast noggrann undersökning samtidigt företagits af de uppdagade
och besökta trakternas naturalster och öfriga naturförhållanden. En
uteslutande geografisk expedition, utan dermed förenade vetenskapliga
undersökningar, liknar snarare en rekognoscering af en fientlig fästning, än
densammas eröfring. På grund af dylika åsigter hafva med alla de
svenska expeditionerna medföljt naturforskare (och isynnerhet 1861 och 1868
ett större antal sådana), hvilka sökt att åt naturforskningens skilda
områden egna sin uppmärksamhet. Om derföre till följe af
oöfvervinne-liga naturhinder de på förhand hysta, måhända alltför sanguiniska,
förhoppningarna på geografiska upptäckter felslagit eller måst nedprutas, så
hafva i alla fall de vunna naturalhistoriska resultaten gjort färderna
i sin helhet ingalunda gagnlösa. Då vi måhända — och detta med
skäl — kunna anses jäfviga i att bedöma dessa resultat, så hänvisa vi
till utländska auktoriteters dom; vi kunna dock ej motstå frestelsen att
citera ett par af dessa. Så yttrar Dr Petermann: »Man sieht hicraus
wieder, wie ungeheuer oberHächlich alle bisherige Englischen und
Fran-zösischen Expeditionen nach Spitzbergen gearbeitet haben — auch die
beriihmtesten und grössten, wie die von Scoresby und Parry — und dass
in Wahrheit die Schwedischen Expeditionen der letzten Jahrc in jeder
Beziehung die ersten griindliehen und tiefer eingehenden Untersuchungen
angestellt haben». Och den framstående vetenskapsmannen Prof. Osw.
Heer i Zurich förklarar: »efter mitt förmenande har den svenska
expeditionen (1868) genom de rika samlingar, den hembragt, uträttat mera och
mera vidgat vårt vetandes horizont, än om densamma hade återkommit
endast med den upplysning, att Sofia hade hissat flagg på jordens nordpol”.
Härtill kunna vi lägga det smickrande erkännande, som Geographical Society
i London gifvit, genom att till sista expeditionens vetenskaplige chef, Pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
