Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kring märkesåret 1905 - Unionsupplösningen och parlamentarismen. Minnen och reflexioner. Sept. 1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSUPPLÖSNINGEN OCH PARLA-
MENTARISMEN.
Minnen och reflexioner.
Sept. 1925.
Händelserna från århundradets början ha ställts i djup
skugga av världskriget och dess väldiga efterspel. De förra
ha liksom skjutits längre bort i tiden och deras
dimensioner ha krympt. Alltjämt står dock 1905 som ett märkesår
av första ordningen i Sveriges senaste historia. Det är
naturligtvis främst unionsupplösningen som framkallat
detta intryck och låtit det bevara sig. Det radikala slitandet
av det nittioåriga unionsbandet var också en allvarlig
operation, smärtsam och ingalunda riskfri. Allt gick ju till sist
efter omständigheterna väl: inga komplikationer tillstötte
och såret läktes fortare och fullständigare än någon egent→
ligen vågat tro. Man har fått detta bekräftat, då
tjuguårsminnet kunnat begås utan att det förekommit några
nämnvärda återfall av bitterhet.
För det yttre händelseförloppet av den långa kris som
slutade med kraschen den 7 juni 1905 skall här icke
redogöras. Men kanske kan det påräknas något intresse för en
mer personligt färgad erinran om den inre stämningen i
Sverige under denna kritiska tid och om de olika krafter
vilkas samverkan åstadkom att det gick som det gick.
För den generation som varit med om 1914 och
tioårsperioden därefter förefaller det ganska självklart att ett
brödrakrig på den skandinaviska halvön i syfte att
bevara unionen skulle ha varit en stor, en nästan oreparabel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
