Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staaff och "besvärjelsepunkterna" av 1911 - Ministärbildningen 1911. Några interiörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
som förtalet öppet anklagade för landsförräderi, men det
förstås lätt att förbittringen skulle få en särskild skärpa
när den vände sig mot en man som innehade en hög
hovcharge, som var svärson till förre riksmarskalken greve
Ludvig Douglas och som innehade landets enda baroni.
Under de följande tvenne veckorna kom Staaff ofta upp
på Dagens Nyheters redaktion för att tala om sina planer
i fråga om den blivande ministären, ibland ett par gånger
om dagen. Hans täta besök blevo naturligtvis snart
observerade i tidningskvarteren nere i Klara och gjordes även
till föremål för kommentarer i pressen. Staaff fortsatte
emellertid att komma. Trots sin inbundenhet kände han
tydligen vid denna tidpunkt ett behov att tala med
någon som hade intresse för den uppgift som sysselsatte
honom. Slumpen gjorde att de flesta, med vilka det varit
naturligt för honom att rådföra sig, för tillfället icke
funnos i Stockholm. Det var för övrigt påfallande hur
tillgänglig och öppenhjärtig han var medan han denna
gång komponerade ihop sin ministär. Han lyssnade villigt
även till invändningar och tog icke illa upp ett råd.
Understundom hände det även att han följde ett sådant.
Ett ämne som åtskilliga gånger kom på tapeten var det i
vilken utsträckning en ministärbildare borde kommunicera
med personer som med större eller mindre skäl kunde
vänta att bli anmodade om medverkan, under det att
vederbörande av ena eller andra skälet var besluten
att gå dem förbi. Staaff hade i detta avseende stor lust
att »gaa udenom». »Varför skall jag skriva till honom, när
jag ändå inte har något anbud att göra?» sade han, »det är
ju bara obehagligt för båda parterna.» Att han borde skriva
till prof. Edén hade han emellertid klart för sig. Brevet
gick ut på att han måste avstå från Edén i ministären, då
denne var fullkomligt oumbärlig som ledare för partiet i
riksdagen. Däremot kunde Staaff icke förmås att sätta sig
i förbindelse med frih. Carl Carlson Bonde på Eriksberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
