Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staaff och "besvärjelsepunkterna" av 1911 - Staaff och nykterhetsfrågan. En förflugen tanke år 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
-
blev han på läkarnas tillrådan från denna tid fullständig
absolutist och fortsatte så till sin död. Tvivelsutan var
denna nödvändiga försakelse ganska påkostande för Staaff.
Men han tog sitt öde med gott humör och hördes någon
gång säga med en viss bittert lustig min: »Ni anar inte,
gossar, vad enbärsdricka är för en härlig dryck.» I någon
nykterhetsorganisation ingick Staaff aldrig och fann sig
oförhindrad att, när han såg folk hos sig, bjuda på
alkohol efter det recept han tidigare följt. Vid de stora
middagar han som statsminister gav ute på någon restaurang
vanligen hotell Kronprinsen stod vid varje kuvert
den vid denna tid vanliga imponerande uppställningen av
olika slags glas och vinlistan på matsedeln lämnade icke
rum för någon anmärkning. Men han införde vid denna
tid en nyhet. Bredvid listan över de olika viner som
skulle serveras presenterade han en motsvarande lista över
icke-alkoholhaltiga drycker, avsedd för absolutister.
Tyvärr har jag icke i behåll någon sådan matsedel. Men jag
tror att programmet såg ut ungefär så här: Till
smörgåsen vichyvatten, till soppan Pomril, till fisken och
grönrätten Apollinaris, till köttet Pomril, till fågeln Rosenhäger,
till desserten citronvatten, till kaffet Vichy. Helt säkert var
detta icke någon kulinarisk uppfinning gjord av Staaff, utan
han hade lånat den av sina politiska absolutistvänner som
voro kända för att »sitta väl till bords».
Det var icke Staaffs av hälsoskäl påkallade abstinens
i fråga om spirituösa drycker som föranledde att han
under sina senare år uppgav den individualistiska
hållning han från ungdomen intagit i fråga om
nykterhetslagstiftningen. Vad han sett under sin verksamhet som
advokat i brottmål och hans ökade livserfarenhet gjorde
honom mer och mer övertygad om att i Sverige
rusdrycksmissbruket var en verklig samhällskräfta och i många fall
förorsakade ett elände i det fördolda vars skadegörelse
knappast kunde överdrivas. Troligtvis ledde även hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
