Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Konstitutionsutskottets kvarnar. Långsamt mala de; hur är det med säkerheten? 27/3 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
resumé av vad han inhämtat. För att det skall bli något
resultat av besväret göres denna ej alltför kort, ehuru
den i nio fall av tio av föredraganden ej befinnes kunna
föranleda någon åtgärd, vilken mening delas av åhörarna.
Till sist finns så kvar en liten rest av fall, av vilka det
kan göras någonting, om viljan är god. Redan från
början konstateras det emellertid att luften är laddad med
politik och att målen bedömas i överensstämmelse
härmed. Detta är ju helt naturligt. De i granskningen
deltagande äro partimän, och i regeringen, vars åtgärder det
gäller, sitta antingen vänner eller motståndare.
Prövningsgrunden skall vara »rikets sannskyldiga nytta», men denna
ter sig veterligen mycket olika beroende på
omdömesgivarnas subjektiva uppfattningar. Det är följaktligen ingen
mening i att frihandlare i konstitutionsutskottet klandra
en protektionistisk regering för att den ådagalagt
tullvänliga sympatier, avväpningsvänner försvarsivrande
ministrar för att deras hjärtans tankar uppenbaras i deras
handlingar, svärmare för en optimistisk Finlands- och
Ålandspolitik en regering som är mån om en strikt
neutralitet för att den varit för passiv o. s. v. För att en
regeringsåtgärd med effekt skall kunna göras till föremål för
anmärkning anses det därför höra till den utvärtes
anständigheten att den kryddas med något tillägg, vari uppvisas
att en eller annan konstitutionell form blivit trädd för
nära, att det inte förefunnits regeringsbeslut och
statsrådsprotokoll när den avgörande handlingen företagits, att
någon myndighet som bort höras blivit bortglömd vid
utredningen, att en statsrådsledamot som haft skäl anse sig
jävig blivit antecknad som närvarande. På det sättet anser
man sig ha ådagalagt att det endast är månhet om
grundlagen som driver verket, men alls icke partisinne eller
politisk hätskhet.
Även dessa svagheter äro mänskliga, alltför mänskliga.
Det är ej så lätt att vara obevekligt rättvis, när den poli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
