Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska parlamentarismens första kvartsekel - Den svenska parlamentarismens framtid. Gamla uppslag och nya funderingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
gemensamma voteringarna. Att tyngdpunkten ligger i andra
kammaren är naturligt. Men är ministärens position i den
större och folkstämningen mer direkt uttryckande delen av
representationen relativt svag, så utjämnas detta, om dess
ställning i medkammaren är någorlunda stark.
Skall emellertid första kammaren kunna hävda sig i
det långa loppet, så måste dess hus vara byggt på en
sådan grund att det icke blåser bort för en plötslig
stormil. Direkt hotad kan dess ställning icke sägas vara
för närvarande. Det råder en relativ enighet om att
tvåkammarsystemet bör bibehållas. Att ärendena prövas i två
instanser är nyttigt när synpunkterna äro en smula olika.
Karaktärsskillnaden mellan de svenska kamrarna är ganska
tillfredsställande markerad. Samtidigt stå de dock numera
varandra så pass nära, valda som de båda äro med
tillämpande av den allmänna rösträtten, att det icke
behöver befaras någon återgång till den dualism som tidigare
hindrade även det nödvändiga framstegsarbetet. Man är
också ganska nöjd med de bestämmelser som garantera
karaktärsskillnaden mellan de båda kamrarna: det
medelbara valsättet, den högre valbarhetsåldern, den åttaåriga
mandattiden och den successiva förnyelsen. Ingen av dessa
anordningar står i strid med demokratiens krav. I rätt
riktning gick också beslutet vid årets riksdag om
avlägsnandet av census för valbarhet. En dylik census hör till en
annan överhustyp än den som karaktäriserar den nuvarande
första kammaren. Men nog krävs det ytterligare några
förändringar och reparationer i den byggnad till vilken
ritningarna utfördes i en sådan hast år 1918. En hel liten
katalog över sådana önskvärda omdaningar finner man i
det betänkande som avgivits av 1926 års
förstakammarsakkunniga. D. v. s. icke i själva huvudutlåtandet. Dess
värdefullaste parti är hela kommitténs enhälliga
avstyrkande av förslaget om valrättens överlämnande till
bestämda valbarhetskategorier, idén om att göra första kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
