Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Pommern som svensk-tyskt rikslän under 1700-talets senare hälft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
i kretsar, som hvardera utsågo en deputerad. Dock kunde
äfven enskilda personer infinna sig vid landtdagen. Af
städerna hade Stralsund, Greifswald, Wolgast, Barth, Grimm,
Tribbsees, Loitz och Damgarten representationsrätt; staden
Bergens rätt var omtvistad! De utsågo hvardera en
fullmäktig (utom de två landtråden). Stralsund och
Greifswald kallades “vorsitzende“, de öfriga “nachsitzende’“.
Äfven landtråden hade säte och stämma på landtdagen:
de voro fem, tre af adeln och två af städerna, utsedda af
K. M:t efter presentation af hvad adeln beträffar, distrikten
och de kvarvarande adliga landtråden, för städerna af
magistraterna.
Landständerna sammanträdde på kallelse af regeringen ?,
men kunde äfven ingå med anhållan om landtdags hållande.
I kallelseskrifvelsen uppgåfvos äfven de ämnen, som skulle
bli föremål för behandling. Dessa blefvo från adelns sida
föremål för förberedande öfverläggningar i s. k. konvent,
som höllos af ridderskapet i hvarje distrikt?. Majoritetens
mening affattades där i form af beslut och tillställdes
distriktets deputerade såsom instruktion.
Hvad städerna angår, höllo de ej dylika konvent, utan
hvarje stad förberedde själf regeringspropositionerna och
instruerade sina ombud. Borgerskapet var därvid uteslutet
från deltagande, i det staden representerades af magistraten.
De “vorsitzende“ skickade nämligen sina syndici eller
rådmän, de öfriga sina borgmästare.
; 1 Utan representationsrätt voro t. ex. Lassahn, Franzburg och
Richtenberg. Se Blumenthal, a. a. sid. 21.
? Före 1721 sammankallades landständerna af Herr
Erblandmarschall. Ursprungligen funnos två personer med denna titel,
som tjänstgjorde hvartannat år, men efter 1720 fanns endast en,
och värdigheten ansågs då bunden vid huset Putbus.
Innehafvarens hufvudsakliga uppgift blef till slut endast att vara
talman hos ridderskapet. – En för landtdagens båda stånd
gemensam tjänsteman var Herr Landsyndicus, som författade skriftliga
utlåtanden, förde protokoll hos adeln och vårdade arkivet.
» Detta går möjligen tillbaka till hertigtiden. Se Baier, a. a. sid. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
