Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Pommern som svensk-tyskt rikslän under 1700-talets senare hälft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
mynt hade den erhållit. Vården af stadens angelägenheter
tillkom tvenne korporationer: rådet och ett utskott af
borgare. Det förra skötte ensamt allt, som rörde
justitieväsendet. Det senare administrerade å sin sida ensamt, dock
under rådets inspektion, stadens inkomster. Bådas samtycke
erfordrades 1 saker rörande politiväsendet. Rådet bestod af
fyra borgmästare, som växelvis förde ordet, och 14
rådsherrar; det utsåg själf sina medlemmar. Borgarutskottet
kallades efter antalet af dess medlemmar
Hundramannakollegiet. Det tillkom genom klassval. Borgarståndet var
deladt i tre klasser och af dessa utsåg första ståndet 50
personer i utskottet, det andra 30 och det tredje 20. Kunde
första klassens antal ej bli fullständigt, minskades de andras
i proportion därmed. Detta var på senare tid regel.
Valet tillgick på det sättet, att kollegiet vid ledighet
uppsatte på förslag två till val kvalificerade personer, hvartill
fordrades att vara ägare af jordegendom. Detta förslag
underställdes rådet, och om detta ej hade något att däremot
invända, utsågs genom lottning den ene att intaga den
lediga platsen. De valda voro genom ed förpliktigade att
hemlighålla de saker, som i kollegiet förhandlades. För att
kollegiet skulle vara beslutmässigt, fordrades att minst 51
personer voro närvarande. Vid sammanträdena uppdelade
sig dessa 1i fem klasser på 20 personer i hvarje och efter
denna klassindelning voterades äfven. Tre klassers beslut
var kollegiets, och därefter affattades det gemensamma
utlåtandet. Under dessa båda korporationer sköttes sedan de
olika grenarna af stadens förvaltning af ett tiotal departement.
Greifswalds privilegier voro i stort sedt af samma slag
som Stralsunds liksom äfven den yttre strukturen af stadens
styrelse. Där återfinna vi således både råd och
borgarutskott, ehuru olika till sammansättning och med något
allmännare uttalade åligganden. Rådet eller magistraten, som
bestod af tre borgmästare, en syndicus och nio rådsherrar,
skötte utan borgarnas hörande alla justitiesaker. I alla
shögviktiga“ och “angelägna“ saker, särskilt alla
ekono
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
