Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Statskuppens förhistoria - I. Förmyndarregeringens pommerska politik (1792—1796)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Reichenbachs förslag till kammarens omorganisation ansågs
böra förfalla under hänvisning till att K. M:t i grefve Ruuths
instruktion bestämt, hur därmed skulle förhållas. Däremot
tillstyrktes, att generalguvernören skulle få ombesörja
författandet af en ny instruktion !.
Vid behandlingen af detta ärende hade beredningen
kommit att fästa sin uppmärksamhet på matrikelsaken ?. Den
beslöt tillstyrka infordrandet af pommerska regeringens
förklaring, hvarför den s. k. Lagerströmska matrikeln ej blifvit
införd samt hvilka betänkligheter, som därvid kunde möta.
Sedan den infordrade förklaringen inkommit, föredrogs den
! Beredn:s prot. den 4 maj 1793.
? Dito den 1 juni 1793. Det var innan D’Albedybhls relation
inkommit. I G»r. U. B. Manuscripta pommeranica Fol. 331 finns
en den 21 mars 1793 daterad af Gadebusch författad “ödmiukaste
promemoria rörande svensk–pommerska och rigianska
matrikelsaken“. Kanske den gifvit uppslaget?
Här torde för förståelse af det följande böra lämnas en del
upplysningar om matrikelsakens föregående öden. Skattläggningen
i Pommern beräknades efter s. k. Hufe d. v. s. en viss areal åker
eller annan jord, för hvilken erlades ett visst belopp. Någon
fullständig afmätning och uppskattning af hela landet fanns
emellertid ej på mycket länge. Först mot 1600–talets slut företogs
en sådan på landständernas egen begäran, men verket drog ut
på tiden och afbröts slutligen helt och hållet af det begynnande
nordiska kriget. Emellertid hade ordf. i den kommission, som
haft det hela om hand, kanslern Magnus von Lagerström, på
grundval af det samlade materialet hopsatt en ny matrikel, den
s. k. Lagerströmska, hvilken han 1729 öfverlämnade till regeringen.
Landständerna hade dock anhållit, att den tills vidare ej skulle
bli gällande. Däremot hade den genast införts i den preussiska
delen af Pommern. I Svensk–Pommern användes i stället den
s. k. Usualmatrikeln, som grundade sig på egendomsägarnas egna
edliga uppgifter angående deras Hufens kvantitet och kvalitet.
Nu var skillnaden mellan dessa båda matriklar rätt betydlig.
Enligt den Lagerströmska beräknades kronan skola erhålla i årlig
Hufenskatt 81,326 rdr, under det hon enligt usualmatrikeln endast
fick 26,902 rdr. Det är således klart, att ett matrikelskifte skulle
af kronan vara lika mycket åtrådt som af landständerna fruktadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
