Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Statskuppens förhistoria - III. Gustaf IV Adolfs pommerska politik 1801—1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
frågan om bondgårdars ödeläggande skulle upptagas. Af
vikt härvidlag var säkert, att på denna tid i Sveriges
omedelbara närhet försiggick åtskilligt, som nödvändigt
måste fästa uppmärksamheten just på sådana saker.
År 1800 upphörde all lifegenskap 1 Danmark 1i
öfverensstämmelse med den ryktbara kungörelsen af den 20
juni 1788 om “stavnsbaandets“ upphörandet! Fyra år
förut hade godsägarna 1i Schleswig–Holstein så godt som
enhälligt beslutat, att lifegenskapen i dessa länder skulle
upphöra om åtta år, och den 19 dec. 1804 publicerades en
förordning, enligt hvilken den 1 jan. 1805 fastsattes som
tidpunkten därför?.
Äfven i Preussen vidtogos denna tid åtgärder, som väl
ej direkt gingo ut på att alldeles upphäfva lifegenskapen,
men som väsentligt förbättrade böndernas ställning genom
att på domänerna delvis upphäfva deras tjänstskyldighet?.
Långt mindre inflytande än dessa rent praktiska åtgärder
utöfvade utan tvifvel den protest mot lifegenskapen, som
vid denna tid afgafs af E. M. Arndt i hans bekanta
“Versuch einer Geschichte der Leibeigenschaft in Pommern
und Riägen“, hvilken utkom år 1803 och visserligen väckte
ett stort uppseende i vissa kretsar’“.
! Se t. ex. Danmarks Riges Historie V, sid. 463.
? Se Hanssen: Die Aufhebung der Leibeigenschaft und die
Umgestaltung der gutsherrlich–bäuerlichen Verhältnisse iiberhaupt
in den Herzogtimern Schleswig und Holstein.
3 Se Knapp, a.a., sid. 101 ff. År 1798 hade konungen
befallt generaldirektorium undersöka frågan om lifegenskapen
öfverhufvud och utarbeta en författning därom, Däraf blef dock
intet resultat.
t Trolle–Wachtmeister: Anteckningar och Minnen, sid. 33. E.
M. Arndt tillskref som bekant själf sin bok förtjänsten att ha
fäst konungens uppmärksamhet på de pommerska böndernas usla
ställning. (Se HErinnerungen aus dem äusseren Leben, sid. 95).
Som torde framgå af det ofvan sagda, anse vi oss ej kunna
bekräfta detta.
Hans tankar, huru befrielsen bäst skulle försiggå, må i korthet
antydas. (Återfinnas i kapitlet: “Aphorismen iber die
Auf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
