Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Statskuppen 1806 - I. Statskuppens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
gång hvarje år skulle de samlas och exerceras 28 dagar.
Efter sex år skulle manskapet entledigas, men fortfarande
utgöra en reservkår. Kåren skulle bära namnet kungl.
svensk–pommersk–rägeanska landmilisen.
Essen inser, att utförandet af dessa planer skulle stöta
på svåra hinder och rekommenderar en sorgfällig
förberedning och försiktiga småningom inledde underhandlingar“.
Denna promemoria är märklig därigenom, att den visar,
att den allmänna värnpliktens idé, som obestridligen ligger
till grund för landtvärnsukasen sådan den slutligen
utfärdades, ej ännu gjort sig gällande i konungens omgifning,
1 hvarje fall ej omfattades af Essen. Utom de i promemorian
uppgifna förebilderna är det tydligt, att Essen hämtat idén
från en inrättning, som under Gustaf III:s finska krig
företogs 1 Pommern. Då upprättades där – dock på
frivillighetens grund – en liten kår, som uteslutande bestod af
domaniallifegna och var afsedd för bruk inom fästningen.
Emellertid blef det tills vidare intet af med
milisinrättningen, och när planen ånyo upptogs, var det ett helt
annat betraktelsesätt, som gjorde sig gällande. TI stället för
de tyska mönstren trädde de franska.
Detta sammanhängde med det inflytande, som vid denna
tid utöfvades på Gustaf Adolf af en från fransk
krigstjänst nyligen hemkommen svensk officer,
generaladjutanten Gustaf Vilhelm Tibell (adlades sedermera och kallade
sig då af Tibell). Denne hade med utmärkelse tjänat vid
de franska arméerna i Italien och äfven bevistat bataljen
vid Marengo. Hemkallad af konungen, steg han snabbt i
graderna och vann snart dennes oinskränkta förtroende i
allt, som rörde militärväsendet. Utrustad med godt
hufvud och framför allt med en brinnade verksamhetslust
sökte han nu tillfälle att i Pommern omsätta de idéer, som
lågo till grund för de segrande franska arméerna. Men
han hade andra egenskaper, som äfven de satte märke på
hans verksamhet. Han var ärelysten och mån om att
synas styra, vidare häftig och ej böjd att tåla motsägelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
