Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Statskuppen 1806 - I. Statskuppens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
af Tetzloff framställda förslag imstämde von Klinckowström.
Generalguvernören slutligen förklarade, att han som militär
hölle sig till K. M:ts befallningar utan att tillåta sig ingå på
några tolkningar däraf. Vid omröstningen hade således
regeringen med fyra röster mot tre uttalat sig för appellationens
antagande!. Som nämnt stadgade emellertid
generalguvernörens instruktion, att i fall han öfverröstades af de öfriga
regeringsmedlemmarna, alla protokoll i den föreliggande frågan
skulle insändas till K. M:ts eget bepröfvande. Detta skedde
också den 17 juni. Genom regeringens hållning hade
emellertid saken kommit i ett synnerligen svårt läge. Att låta
appellen ha sin gång var under rådande förhållanden i tyska
riket omöjligt, hvilket torde framgå bäst däraf, att om
följden af densamma blefve en för landständerna fördelaktig
dom, så var konungen af Preussen som kretsdirektor
domens exekutor. Och med denne befann sig Gustaf Adolf
på synnerligen spänd fot. Den 23 april hade t. o. m. en
sammanstötning ägt rum mellan svenska och preussiska
trupper, då de under Löwenhielms befäl stående trupperna
utmanövrerades ur Lauenburg.
Wetterstedt uttalade helt visst den allmänna meningen
å svensk sida, då han den 17 juni skref till Toll, att “ingen
sämre epok än den nuvarande möjligen kunnat väljas till
denna samvetsgranna utöfning af föråldrade rättigheter och
att ehuru dessa kunna gifva anledning därtill, det alltid
aktiga, dock måste afgöras af en fri och själfständig
riksförsamling.“ Vid samma tillfälle upplyste von Usedom med
instämmande af Pachelbel, att landständerna måst vidtaga sin
eventuella appell till riksrätterna för att ej försumma fatalietiden för
hänvändelse dit. – Intimationsdokumentet jämte “requisitio
actorum“ finnes i Bohl. Samml. Mnscr. 1671. Stettin.
! Afven efter sammanträdet den 13 försöktes ehuru förgälves
att få de oppositionella regeringsråden att vid justeringen ändra
sina vota. “Men äran att utmärka sig, kanske äfven en
vilseförd ambition och öfvertygelse gjorde alla föreställningar
onyttiga.“ Wetterstedt till Toll den 17 juni. Tollska Saml. L. U. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
