Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Statskuppen 1806 - III. Sociala reformer i samband med statskuppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Legen“, med dessa inskränkningar, var ett fullt legalt
förfaringssätt. Sedan år 1805 fanns emellertid en kommitté
med uppdrag att utarbeta en särskild förordning i denna
fråga (jfr sid. 97). Ett godkännande af det Essenska
stadgandet skulle således ha föregripit den utredning, som
igångsatts och kunde helt enkelt ej gärna ifrågakomma,
om Gustaf Adolfs afsikt varit att komma till ett direkt
förbud mot “Legen“. Så torde med all säkerhet äfven ha
varit fallit. Vi hänvisa till bestämmelsen mot vräkning i
De la Gardies koncept till farmstadga. (Se nedan sid. 146.)
Att det sedan gick som det gick, torde ej kunna skrifvas på
Gustaf Adolfs konto, utan måste tillskrifvas de kommande
olyckliga politiska förhållandena och i ej ringa grad den
reaktion, som inbröt efter hans afsättning!,
Slutligen må framhållas, att förordningen om
lifegenskapen naturligtvis också var af provisorisk karaktär, så
tillvida som det var öfvergångstidens förhållanden, den afsåg
att reglera. Det definitiva reglerandet af husbönders och
tjänstefolks inbördes förhållande skulle ske genom införande
af den svenska tjänstehjonsstadgan af 1805. Den 18 maj
1807 ingaf Schubert “underdåniga anmärkningar“ till
densamma“. De utmynnade i ett konstaterande af, att en ny
tjänsteordning var af behofvet påkallad, och att införandet .
af den svenska antagligen skulle bli välgörande. Bevaradt
finns också projekt till en förordning härom (odateradt),
men någon sådan utfärdades aldrig?.
Det var emellertid ej nog att upphäfva lifegenskapen;
det bondestånd, som enligt den nya författningen skulle
utöfva ett betydande inflytande på landets öden genom sitt
deltagande i representationen, förefanns knappt, utan måste
! Se härom Arndt: Geschichte der Veränderungen der
bäuerlichen Verhältnisse, sid. 39 ff., jämte bilagorna.
“ Handlingar angående Pommerns styrelse och statsrättsliga
ställning. P–a. RA.
3 Ibid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
