Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV
äfven skulle omfatta regeringsformer, arfföreningar, försäkringar,
riksdagsbeslut och biafsked samt andra statsrättsliga akter. När
samlingen omsider blef färdig och den skulle börja att tryckas,
kommo emellertid hinder i vägen, och den fick stanna uti
handskrift.
Först i början af följande tidehvarf var det, som dåvarande
arkivregistratorn Anders Anton Stiernman (närmast på grund
af borgarståndets besvär vid 1726—1727 års riksdag) under åren
1728—1733 utgaf >Alla riksdagars och mötens besluth samt
kringar och bevillningar,
arfföreningar, regementsformer, förs
som antagits på allmänna riksdagar och möten» från 1521 till
1731, hvilken samling han sedermera, 1743, kompletterade med
ett supplement. Det kan visserligen med skäl sägas att detta
arbete fyllde ett verkligt behof; ända till senaste tid har det
för den historiske forskaren varit oumbärligt. Man måste dock
Sätt-
ningar, som varit önskliga och nödiga, i fråga om handskrifts-
beklaga, att utgifvaren ej skred till verket med de föru
kännedom och kritik. ’) De anmärkningar, som med fog gjorts,
gälla visserligen i främsta rummet första bandet utaf Stiernmans
verk, hvilket också är i många hänseenden otillfredsställande.
Men denna samling omfattade för öfrigt på långt när icke alla
akter från våra riksdagar. Uteslutna voro nämligen, utom sjelfva
protokollen, i regeln kungliga propositioner och ständernas svar
eller betänkanden, och de få undantag, som förekomma i det
senare fallet, måste i sjelfva verket betraktas som afsteg från
planen. På dessa sistnämda vigtiga bidrag till kännedomen om
riksdagarnes historia fäste åter några af 1700-talets många en-
skilde utgifvare af historiska handlingar”) sin uppmärksamhet,
och i flere af den tidens historiska veckoskrifter och andra pu-
blikationer intogos kungliga propositioner vid riksdagarne och
ständernas svar förutom åtskilliga relationer och diarier af en-
skilda personer om sjelfva riksdagarnes förlopp. Naturligtvis
skedde det utan någon bestämd plan eller ordning, och nyttan
af dessa publikationer blef därigenom väsentligen förminskad.
Hvad sjelfva protokollen angår, så förbjöd 1723 års riks-
dagsordning, att de skulle af någon få utfordras eller till någon
1) Jfr Historisk Tidskrift, anf. st. s. 345.
2) I främsta rummen Loenbom, Swederus, Lidén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
