Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1526 53
kit en nu en stor del obetalet är. Sa hafva forn:de vort
elschelighe richitz radt pa nyt varit nu til möthes med oss
her i. var stadh Stocholm och öfver ens vardit med oss, hure-
ledes samma geld schula betalet vardha, ath vi icke för samma
geld schuldt schola komma til fiendscap med vare venner, som
oss i godha tro undsat hafva, ehuru sedhan ske kan medh var
cröningh. Oc hafva kyrkiornes prelater tagit sig en stor del
före ath betala. Doch epther summan af geldhen är stor,
kan thet doch icke EG til, medh minder then menige man
ther och tilhielper. För hvilke sache vi medh them öck the
medt oss hafva palagt en gärd kring om alt landit och sat
thet alt i then del, som then menige man kan astadh komma,
epther i landit ganscha lithit är til peningha tagha, sa ath i
samma gärdh schula vara 12 (xij) skatthet böndher, som gammel
sider är, eller 24 (xxiiilj) landtbor, och schula uthgiöre thenne
för:ne styckie"). Doch icke sa forstondendes, ath the enkom
schula trengde vare til alle for:na stycker, som her forbenempde
sta, uthan gifva andre varor i samma stadhen igen, som the
best kunna astadh komma, doch sa ath man ju blifver vidh
samma verdit, ath summan blifver lika stor. Hopes oss och
inthit tvifle, ath I dandemen alle lathe eder her uthinnan finnes
velvilioghe, ath samma gärd motthe uthkomma i redelighe
motthe, ath vi svensche men motthe blifva vidh äre och rede-
lighet och godh fridt och venscap medh vare grannar och have
venner, som” tilbörligit är. I hvad motthe vi kunne rama
alles eders besta, gangn och longlighe bestondt, ther schole I
altidh finne oss velvilioghe til etc.
Brefvet är infördt under
hufvuddateringen sancti Laurentii dagh.
I öfverskriften uppräknas endast följande landskap: Vestergötland,
Vermland, Småland, Östergötland, Södermanland, Närike och Uppland.
Af skrifvelsen till Närike förekommer en afskrift i kopieboken B 8 i Riks-
arkivet. Den är daterad den 9 augusti (s. Laurentii afton). — En skrifvelse
till meniga riket af samma innehåll afläts samtidigt af rikets råd. Den
finnes i afskrift i Hans Brasks »handelsbok> f. 130 v., är där daterad den 10
augusti och är tryckt hos Stiernman, anf. arb. 45 0. f. — Till rikets
råd i Finland afläts en skrifvelse först den 17 augusti om den pålag
gärden och samtliga på herredagen fattade beslut (K. Gustaf I:s Registra-
tur III, s. 248), samt särskildt till herr Johan, »grefve till Högen, Brocken-
husen och Viborg», (anf. arb. s.
I afseende på »köpet gärden förekomma följande detalj-
bestämmelser, afsedda att i skrifvelsen intagas, särskildt införda i riks-
registraturet (f. 112 v. o. f.):
!) Se längre ned s. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
