- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 1:a delen. I. 1521-1544 II. 1544-1560 /
75

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

ventha sig upstödt och obestånd ther före. Gör man och icke
effter lagen och straffar slige oköp, blifva thå städerne for-
dörfvade, och hela landit får stort oköp, och vendes doch allt
herranom til ath han thet våller. ”Ther så til går, må hvar
man besinna, om nogon tid kan företages gott regimenthe
i rikit.

Kan och hans Nade vel besinna, ath främmande herrar,
som til rikit åstunda, när the höra ath svenske men hafva
sådant sinne, ath the äre så lette på tyghelen och lathe sig
snarliga forföra, kunna the vel snarliga med en föga kostnad
latha her in komma sådant rykte, rop och anskrie, som the äre
redebogne epter löpe ath, när i sådhan motte tvädrecten up-
kommen är her inbyrdes, måga the biudha sig her til rikit,
som åfftha til förna skedt är, vel vethandes ath, all then stund
Sveriges rike är endrektogt, är them icke vel mögieligit sadant
til biudha, och ther före är thet svenska manne egien skuld, ath
her så offtha främmande her inkommit och fördörfvad rike
och ther före kan ingen rikisens herre vetha sig nogon tryghet
hvarken för uthlendzkom eller inlendzkom.

Thenna forscrifna articler bider hans Nade, ath I alle
granneliga öfverväga vela, om the icke fullest göra ther til,
ath han må begära ath vara qvit vid regimenthet, som han
och nu begärar, och varen fortänkte, hureledes I kunne be-
sörgia rikit epter thenna dag och med hvad lempe man kan
botha thenna brister, som fortälgde äre, e ho ther rådhandes
blifver öfver rikit.

Och lather hans Nade eder forstå, ath han for:ne stycker
inthet hafver föregifvit uthåf noger letthet eller för nogot snak
eller omslag skuld, uthan åf rettha alvårda mening, at I mogen
teste alvardeligare her utinnan betänkte vara. Hans Nade kenner
best hvar thet håller, hans Nade tänker och vel, ath han för
rikit skuld är kommen i uvilia med somligom uthlendzkom, i
thi ath han icke alstinges lather trädha på sig eller rikit. Skal
han thå sedhan ventha sig ondt åf sina egna, thå sether han
emellom två eldha och gör icke visliga, om han lenger brythes
her med.

Rådets och adelns svar.

28 f. 20;

Riksr

gistraturet 1523

Thenne effter:na svar gifver menige adlen bådhe innan

rådz och uthan till vår nådigiste herris framsetningar.
Bekänna the alla sa i sanningena tillgångit vara, som fram-
setningar formelda, att hans Naåde lagliga nog är kommen till

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/1/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free