- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 1:a delen. I. 1521-1544 II. 1544-1560 /
84

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84 1527

Then andra bristen är, att cronones rentha är så for-
svagad, att ther med icke kan ERS all then tunga, som
konungs git ståt tilhörer, med myndre han sig förer i stor gäld,
ther Hans sig aldrich uthhielpa kan, om hvilkit han sig Skött
til sina årliga upbyrd och uthgifft.

Then tridie bristen var, ath hans Nades ridderskap var
svårliga försvagad och behöfde för then skuld altid bedhas
hielp åf cronan, som inthet under var, och var cronones del
teste myndre för konungens uphelle.

Fierde brist, ath hans Nade påfördes mangestädz i rikit,
att han lat indraga nya tro, och ath thet mest giorde en stor
del åf prester och munkar, therföre att hans Nade kunne lidha
them som predicade rena Gudz ordh och evangelium, thet
the icke höra eller lidha motte. Oc hade hans Nade samma
predicare til städz och böd them til svars, om ther nogra hade
varit åf clerkerid, som them hade viliet tiltala och vinna them
til noger oredelig stycker i theres lärdom. Hvar så skede, ville
hans Nade thå straffa them, som tilbörligit våre; hvar och icke,
begärade thå hans Nade, ath vi råd skulle finna emot for-
screfna rop, som så på hans Nade oretteliga påfördes.

Hvilka forscrefna brister vi alle granneliga ofvervoge, råd-
slågandes med hvar annan, huru be best botas och vandlas
kunne, som vel makt uppå lågh, mest för ty ath vi vel for-
merkte, att hans Nade icke kunne uthan rikens och alles våres
dråpelig skada och fordörf skilia sig i fron regimentit, som han
oss föregaf, om samma brister icke bothade vorde.

TE äh botha then första bristen lofvade vi hans Nade,
som vi och med thetta vårt opna? bref lofvom vid vara äro
och redelighet, hvar i sin stad vilia hielpa til att straffa the
slige rop, rykte och obestånd åstad komma emot hans Nade,
ehv ar thet helst ske kan i Dalarna eller annerstadz, och så be-
visa oss med hans Nade, at i the motthen nest Gudz hielp
ingen fara skal vara til nogon forvandling i rikesens regimente
antingen för uthländzkom eller inländaskolm.

Til att botha then andra segie vi att, effter then rentha,
som bisperna, domkirkiorna, canicar oc closter hafva, är kom-
men fron rikesens inbyggiare och med herranas stadfestilse, som
thå våro, therföre samtycke vi alle med förscrefne vår Fd
gesta herra, att cronones rentha, then nu forminskad är, må
ther med uprettas igen., Oc ådter bisperna här til dags hafva
varit mectuge, ath thé i förtiden hafva offta kastad sig emot
landzens herrar, fördrifvit them och indragit främande herrar
rikit til aldra största fordörf, ther mongen god man med kom-
men är frå lif och godz — som vel vitherligit är huru ther
om skedt är i erkebiscop Göstaffs tid och flere resor tilförende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/1/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free