- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 1:a delen. I. 1521-1544 II. 1544-1560 /
133

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1529 133

hans Nåde, att samma försvagelse är skedt med rikens rådz
samtyckie och then mene mans, som församblede vore i Ve-
sterårs, och skedde för thet obestånd skuld, som af theris stora
velle tidt och opta i rikit kommit är. Ta man sådant före-
tagher them och teslikes then stora oreth the emellan åth bruka
in pa then mene man, menar hans Nåde at tha varder then
hellga kyrkie och hennis personer retzliga vidh mact hollen.
Ellies ther man skulle beskerma och försvara them udti theris
skadäliga velle och udti then orett, som the göra, vore thed
visseliga förtryckia then heliga kyrkie och ecke styrkia oc vid
mact holla, som edhen lydher.

Till thet tredie, ther hans de pa seygis, ath han hafver
fördrifvit biscopana, svarar hans Nåde och seger ther kort ney
till, uthan skall finnas att the hafve fördrifvit sig sielfve, i thet
ath the pa rikisens argasta hafva gifvit sig intill fremande herrer
oc i fremande land, såsom erkebiscop Gostaff giorde oc om
biscop Moens i Schara nu giordt hafver, thed och sa bisp
Hans i Linköping giorde, hvilken sedhen han hade fåt hans
Nådes venskap 1 Vesterårs för the stycker hans Nåde moth honum
pa then tid hade, gaf han sig utur rikit åf otrengde måle in
åth Pryssen, ther han och uthen tvifvel stemplar thed ecke
mykit got dogher pa rikit, som och visseliga troande är, att
han med sin bud och bref rådhefadherin hafver varid till thetta
uproridt, nu skedt är. Och förundrar hans Nåde storlige ath
thetta klander med the biscoppar reknas hans Nåde sa högt
och gifves then nyia lerdomen skull, effther doch mesta parthen
af alla the herrar och förstar, som rikit till förena haft hafva,
hafva ju sa stor klander haft med them i sin tid, som hans
Nåde nu hafver med them i hans tid, och var en doch then
nygia lerdomen pa then tid inted på ferde, sa ath man kunde
skylla honum ther före. Är för then skull mykit likt, ad samme
nye lerdom icke föregifves af them för annad, uthen för itt
hielperede och ursak, ther the med beteckia theris girughet
och ofverdådughet, hvilkin retta moderen och saken är till all
theris onda anslagh så nu emoth hans Nåde som i förtidhen
moth andra rikisens herrer, thet är, att the vilia vara vellughe
udtöfver alle och undherkufva både herrer och förster, riddher-
skapid och then mene man. Nar thetta besinnat varder, hoppes
hans Nåde honum skall inthed när sa mykit förekastas om the
biscoppers förtrykkelse eller om noghon ny lerdom, sasom nu
sker.

Till thet fierde, ther hans Nåde förekastas, at han hafver
tagid af kyrkior och kloster etc., svarar hans Nåde, at, thå han
först kom i reghemented och svåra örliged var pa ferde emoth
k. Cristiärn med mykin bekostningh pa ryttare oc knectar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/1/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free