Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 1529
och ther före hafver ther inghen claga uppa, och en doch thet
synes sielsyndt vara her i vår land, besynnerliga för them, som
oförstanduge äre i Gudz ord, sa är thet doch icke
1 annor land, ther the hafva nogod mer kunskap af scriffthene,
såsom Tysland, LifHand, Daomark, Holsten etc. Ej heller är
thet sa siellsyndt i Rom hos påven, then thetta förbud giordt
hafver, uthen ther är kött falt i alle longfaston. ’Ther före
menar hans Nåde ath sådandt icke bör enkom sa högt reknas
hans Nådes rike.
Till thet tionde, ther hans Nåde förekastas mykin olagha
tunga på landit etc, svarar hans Nåde inthet sådant skedt vara
uthen med rikisens rådz samtyckio och för dråpliga saker skuld,
sa som är till ath betala the geld, som rikit uti kom med the
Lybske, then tid örligh företogs emott k. Cristern, ther af
samme Lybske unsatte rikit skip, folk, byssor och verior till
en sa stor summa, at hon icke en nu hafver kunnit med för:da
landsens hielpaskatt all betalat varda. Annan olaga skatt hafver
hans Nåde ecke lagt pa landit, uthen heller umdragit then mene
man thet han vell med lagen motte pa lagt haft, såsom han
giorde i hans Nådes kröning. Och skiuther hans Nåde sig
altid till god rekinskap om för:de hielpeskatt, om han honum
lagdt hafver i sin egin pung eller latid honum komma i för:da
geldz betalning, sa longt som han rekte.
Till thed ellofte, ther hans Nåde förekastas, ath han ste-
dher prester, munkar och nunnor at giffta sig, svarar hans Nåde
at the, som thet göre, mena sig ther hafva frihet och lof till
af Gudz ord. Så effther hans Nåde ecke är öfver Gudz ord,
kan han icke förbiuda thed Gud lofvad hafver. Kan nogor
annad bevisa än thet är af Gudi lofvad och tilstadt, är thå
mögeliged att the svara sielf sin sak och straffas, thå thed straff
verdt är. Ther förinnan menar hans Nåde uthan skull vara,
ath han slik giffthermol ecke förtagher.
Till thed tolfte, ther hans Nåde förkastas, ath han hafver
tagid utlenninger i rådit och fatt them rikisens slot i hender
emoth hans ed och lagboken etc., svarar hans Nåde at han
menar then artiklen skola förstås om the utlenningar, som icke
äre i landit giffthe oc hafva med sin hustru oc barn så mykit
vedhervåga, som en annan god man, ther infödder är. Och
är inthed tvifvell att the, som så ingiffthe äre, the vilie ju sa
gerna vetha rikisens besta, som the infödde. Ej menar heldher
hans Nåde, ath then articlen är sa strenge budin, at ther ju
vell kan emot ske med rikisens rådz ja och samtyckio, ther
noghon rikisens merkelig nytto anset vårder, såsom i förtiden
vell finnes skedt vara, och såsom nu skedt är med hans Nådes
svåger her grefve Johan, hvilken i mong ärande hafver varid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
