Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1529 147
fredzbref inthet annamet hade, ej heller then förvaringh oc
reversalebref gifvit hans Nåde igen, som samme fridzbref på
krafde, ej var heller androm samma fridzbref gifvit, än them,
som sig ville bekenne, at the brutzlige vore, hvilkit the icke
glorde, uthan bude sig till at göre theres ursect i retta, som
the oc tilförne med tvenne theres scrifvelse hans Nåde til-
budit hade, som theres bref vell utviste, hvilken hans Nåde
thå strax lade för oss i retten. Så effther the icke kunde
både göre, satte hans Nåde in till them sielfve, hvilken veghen
the uth ville, antighen bekenna sig brutzliga oc holla sig vid
hans Nådes fredzbref eller göre sin redeligh ursect ther in för
oss i retten, at the icke brutzlige vore; tå svarede the såsom
tilförene, at the ville reda sig thet ärliga i frå, såsom gode
men borde at göra. ’Tå effther the sagde sig intit haft bestella
med then uproriska parten, frågade hans Nåde, hvarföre the
thå en felig dag satte met hans Nådes troman Söfverin Kill
oc gofve honum met her Ture oc biscopenom försvarelsebref,
utan tvifvel icke för hans Nådes venner och medholl, them
han inted fructade, uthan visseliga för then oproriska hopen,
met hvilko the ju bekende, at samma uproriske hop lydde
them till, oc vart inted rört udti försvarelse brefvit om hans
Nåde, uthen lydde så, at the giorde thet på sine oc rikisens
vegna. Svarede the, at Severin var then försvarilse enkanne-
lige af them begärende, på thet han motte niutha them got
åth, hvar noged på komme. På sistone thå the förnummo at
retten ville ju falle them under ögonen, begynte the skiuta
sig på et venligit bref, som hans Nåde skulle hafve tilscrifvit
her Moens Brunteson, i hvilko hans Nåde hade tilsact honum,
at han skulle vare uthen all fara, och hvem han venskap på
hans Nådes vegna tilsade, then ville hans Nåde them vell holla;
doch sagde the at samme bref var ej tilstedes. Tå svarede
hans Nåde at the inthed kunde skiute sig på thet venskaps
bref, förty the hade sielfve trädt ther i frå, i thet at the gåfvo
sig i retten, som förberördt är. Sedan vi nu så begge partes
tal, svar oc gensvar hördt hade, öfverlåso vi all förnempda bref
och öfvervoge granneliga thet ena meth thet andra oc kunde
vi icke annat finna, effther slika skäll oc bref, som för:de her
Nils, her Ture oc her Moens emoth föllo, än at the i för:da
upror visseliga brutzlige vore oc ther före falne udti thet straff
oc plict både till lif oc godz, som Sverig lagh uttrykker.
Tess till visso, at vi så åf sact oc dömpt hafve, låthe vi alle
innan rådz oc nogre andre uthen rådz hengia vår incigle oc
signeter nedhen för thetta bref, oc såte thenna efftherscrifne i
domen met 0ss.:.... Gifvit oc scrifvit i för:da Strengenes
år oc dag ut supra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
