Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 1530
ärende i så motte, att hvar och en soknaprest lata förkunna hvar i
sin soken sina soknamen vår käriste nadigiste herres vilie och be-
sären. Therföre blifvom vi alla soknaprester nu i måndags nest för-
idhen sammankallade i Vesterårs till att förhöra och undfå hans
vilie och samtycke, som I få nu att höra
Det lemnas därpå en redogörelse för de stora utgifter konungen hade
särskildt för krigsfolket, flottan och fästningarna samt för den ännu obetalda
skulden till Lybeck, för att därmed kunna bemöta de »upprop och rykten»,
som de dryga skatterna möjligen kunde ha framkallat. Vidare, heter det,
är hans (konungens) befallning», att allmogen skulle göra syndabot och
höra evangelium åtminstone »hvar söndag», samt utgöra sin rätta tionde
och öfriga afgifter till presterskapet, såsom förut gjorts »af gammul alder
och sedvenia> med fara för de försumlige, att »thå skall uppehollas för
them Gudz likame om påska tidh». Det heter därefter vidare:
Teslikis hafver vår nadigiste herre undt och gifvit hvariom bi-
scope sina gårda, godz, afrad och tiende up att bära. nyttia och
bruka till theres nytto och gagn, som gammul sedvenia är, med så
skäl att the holla nogra hofmen hvar epter sina magt rikit til hielp
och bestånd, när behof görs.
Item hafver och vår nadigiste herre öfverset och fördragit clä-
rikeridt om thenna fotgongare, att the them her epter icke holla
skole, när the bevisa sig välvilelige mot hans Nade.
Äfven skulle konungen ha lofvat att icke vidare betunga allmogen
med någon skatt utöfver deras gamla årliga sedvänja och att skydda en
hvar mot öfvervåld af hans tjenare, hvarjämte han till sist lät förmana alla,
lekte och lärde», att ej föra lögnaktigt tal och rykte mot konungen eller
rikets råd.
Det är bekant, att detta cirkulär väckte konungens lifliga harm, dels
emedan han ej velat ha mötets förhandlingar på detta sätt bekantgjorda,
dels emedan framställningen, som han ansåg i vissa punkter gå rätt emot
Vesterås recess, icke i allo skulle ha öfverensstämt med hvad som verk-
ligen aftalats på nämda möte (se hans bref till biskop Peder m. fl. anf. arb.
880-10)
Det straff, hvarmed cirkuläret hotade de i fråga om sina skyldigheter
mot presterskapet försumlige, stred utan tvifvel mot Vesterås ordinantia,
och hvad som yttrades i de här ofvan anförda punkterna i fråga om bisko-
parnes gårdar och klerkeriets befrielse från borgläger är visserligen egnadt
att väcka misstro. Att framställningen i denna del dock icke var alldeles
grundlös, skulle man kunna sluta redan däraf, att dekanen Jöns i Uppsala
var sinnad att låta en dylik skrifvelse utgå i Uppsala stift (enligt konung
Gustafs ord, anf. arb. s. 56). Det är vidare anmärkningsvärdt att såväl
biskop Magnus i Strängnäs, som de nye biskoparne Sven i Skara och Jöns
i Vexiö under detta år med konungen uppgjorde för dem mycket förmån-
liga kontrakt, enligt hvilka de fingo behålla biskopsborden åtminstone till
största delen !). Slutligen befriades verkligen under årets lopp presterskapet
åtminstone i flere stift från »borgläger», visserligen icke utan vidare, men
) Jfr kontrakten med biskopen i Strängnäs redan den 1 februari, med biskopen
i Skara den 15 febr. och med biskopen i Vexiö den 11 nov. (anf. arb. s. 22, 27, 194).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
