Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1533 199
äre, som fara om landhet och skiutha segh uppå hans Nåde,
och att the, som her utinnan misshandle, må vardha tilbörligha
straffadhä, ä hvem the tilhöra. Oc begära the godhe men
ödmiukeligha af hans Nåde, att theris landbor må niutha thet,
som af aldher varidt hafver, mett skiutzfärdher. ”Ther hans
Nåde reser siälf igenom landhet eller ther hans Nåde noghen
försle hafver för handhene, seya the inthet emott, att the ju
må göra hans Nåde skiutzfärder som andre.
Till thet ytterste om the bä gsmen, som hans Nåde hafver
i fängsle etc., seya the godhe män seg vilia medt andra godha
män gerna förhöra theris sak, när hans Nåde täckes latha
komma them i rätten, och seya ther om epther thet ytterste
förstondt, som Gudt them gifvit hafver. Så äre och the godhe
män bönfellige till hans Nåde att hans Nåde ville tillata, att
the motte beställa sigh en godt man, som vore altidt inne på
rådet mett them och teknade upp hvad som belefvadt och
samtykt vordhe och hölle ther register uppå, som altidt i for-
tidhen varit hafver.
Theslikist och som hans Nåde hafver sakt them tell, att
the, som vardha förskickade i rikisens verf och ärender utrikes,
skola fara på theris eghen kost och täringh, är the godhe mäns
ödmiukelighe bön och begerän, att hans Nåde ville i thenne
motten ramme theris betzte och icke läggia them mera uppå,
än the formå att göra.
Så bedhie the och ödmiukelighe att hans Nåde icke ville
vendha them thesse theris svar oc begärän i noghen motte
till ogönst eller ovillie.
Ofvanstående rådslag förekommer i flera exemplar bland de Bielke-
Sparreska afskriftsamlingarna från 16:de århundradets slut, sålunda utom i
Lars Siggessons bok, som innehåller den äldsta texten, äfven i Erik Sparres
handelsbok» (kopieb. B 7 i Riksarkivet) och den med densamma öfver-
ensstämmande kopieboken B 8 därstädes, samt i ett särskildt exemplar
bland Riksdagsakta, som troligen för er sig från samma krets, och
dessutom i Hogenskild Bielkes stora afskriftsamling i Uppsala universitets-
bibliotek. På alla dessa ställen följes detta rådslag utaf afskrifter af ett
annat från 1538 samt af Strängnässtadgan 1437 (tr. hos Hadorph, Bihang
till Biörkörätten, s. 44J!). Öfver allt saknar detsamma datering och man
är sålunda hänvisad till inre kriterier. Man finner då snart, att det måste
fö fva sig från tiden för den brytning med Lybeck, som slutligen 1534
öfvergick till öppen fiendskap uti grefvefejden. Lybeckarnes konfiskering
af konung Gustafs smör, de repressalier denne utöfvade i Sverige och de
! Det är sannolikt sistnämda omständighet, som bär skulden för den besynner-
liga, ehuru visserligen öfverstrukna, men i senare tryck följda dat af i fråga varand
rådslag, som tillskrifvits i H. Biel afskriftsamling II, f. 488:
palmaruma. S ga ar nämligen där öfverst f.
raden: »a nia sep:o d:nica palmarum»
skrifves, s åtts och i hastigheten I
stått MCDXXX, men C är öfverstruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
